Stäng fönster null kn, STADSDELEN MASTHUGGET, "LÅNGGATORNA" OCH NILS VILÉNS PARADSTRÅK, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Stadsdelen Masthugget ligger på den fd. Stigbergsängen, en sank strandäng. Här uppstod en förstad vid det befästa Göteborg, indelad i privata hamnegendomar. "Smala Vägen" skilde älvstrandens hamnar och varv från ägamas trädgårdstomter med bostadshus. Husen låg mot "Breda Vägen", som följde Stigbergets fot och utgjorde del av landsvägen mellan Göteborg och hamn- och färjeplatsen Klippan. Masthuggets 1861 beslutade reglering innebar att området söder om strandremsan indelades i "långgator" och "tvärgator". På 1880-talet inlöste staden hamnegendomarna för kajutbyggnadens fortsättning västerut från Järnvågen vid Pustervik (ett led i utvecklandet av en modern storhamn). I kvarteren söder om Första Långgatan skulle endast stenhus uppföras. Utbyggnaden var som störst 1860-1900, då en blandad bebyggelse av sten i 1-5 våningar uppfördes för diverse verksamheter och bostäder. Breda Vägen utgick ur stadsplanen och Andra Långgatan övertog rollen som huvudstråk med ett rikt kommersiellt utbud, en funktion som förstärktes av att hästspårvägen var förlagd hit under sin tillvaro 1879-1902. Än idag är denna gata trots sin ringa bredd områdets livligaste affärs- och restaurangstråk vid sidan av Linnégatan, paradstråket mellan trafikknuten Järntorget och Slottsskogsparken. "Långgatorna" Kvarteren mellan Linnégatan i öster och Värmlandsgatan i väster bildar en i stort sett intakt bevarad och levande stenstadsmiljö med stark och genuin göteborgsprägel. Här domineras gatubilden överallt av de för Göteborg karaktäristiska tegelfasaderna i olika färger. Mot paradstråket Linnégatan ligger de högsta och mest anspråksfulla husen. Innanför dessa, vid de trånga Långgatorna, är hushöjderna mer varierade och byggnadsstilen påvrare med övervägande gult s.k. "f1ensburgtegel". Linnégatan och Järntorget samt kvarteren närmast väster därom ingår i riksintresset Haga-Masthugget. Nils Viléns paradstråk Byggmästaren Nils Jönsson Vilén, i kompanjonskap med skeppsmäklaren Johan L. Kjellberg, uppförde 1886-88 ett högt och rikt dekorerat hyreshus på Linnégatan 3-Tredje Långgatan 5. Viléns första satsning följdes på 1890-talet av de kvartersvis enhetligt gestaltade och ännu högre fastigheterna i grannkvarteren söderut på samma sida av Linnégatan. Även dessa uppfördes av Nils Vilén, som därmed blev ensam om att ha fullbordat en svit av monumentala byggnader vid Göteborgs då nyaste paradgata (kanske var ambitionen att åstadkomma en motsvarighet till Strandvägen Stockholm). Hjalmar Cornilsen - före 1890 verksam på Adrian Petersons arkitektkontor - ritade åtskilliga hus för Nils Vilén, som tycks ha haft rentav "amerikanska" anspråk på att synas stadsbilden. Byggnaderna vid Linnégatan och anslutande gator (1891-95) hör utan tvivel dit, likaså Haga Kyrkogata 26-28 (1901-1902), ett av stadens mest spektakulära bostadskomplex. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-08. Texten bearbetad från; Staffan Sedenmalm "Byggnadsminnesförklaring av fastigheten masthugget 8:12, (Linnégatan 1/ Andra Långgatan 2 och Linnégatan 3/ Tredje Långgatan 5) i Göteborg" Länsstyrelsen Västra Götaland, Beslut 2001-12-20, DNR 221-20616-2000. Staffan Sedenmalam "PM 2, Fastigheten Masthugget 8:12 (Linnégatan 3 -Tredje Långgatan 5) Kulturmiljöbeskrivning" Länsstyrelsen Västra Götaland, Kulturmiljöenheten 2000-05-29 Dnr 221-20616-2000. |
