Stäng fönster Nordmaling kn, NORDMALINGS PRÄSTBORD 1:91 M.FL. NORDMALINGS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Gamla kyrkogården och dess bogårdsmur i gråsten omger kyrkan och ingångar finns åt alla väderstreck. Östra och södra ingångarna är försedd med järngrindar och murade vitputsade grindstolpar. Övriga ingångar utgörs endast av öppningar i häck och mur. Utvidgningar har skett både under 1850-talet och 1867–1880. Gamla kyrkogården präglas av gravvårdar med arkitektoniskt gestaltade gravstenar, grusgravar med grav-ramar i sten och gjutjärnsgravvårdar från 1800-talet och 1900-talets början. Av särskilt intresse är de påkostade familjegravarna för bl.a. präster, läkare, handelsmän och sågverksägare. Flera av dem är grusgravar omhägnade med sirliga järnstaket eller stenstolpar förbundna med kätting. De ligger i huvudsak mot sydväst och öster om kyrkan. På stora delar av kyrkogården finns det också rygghäckar av fjäderkaragan och mer alldagliga gravstenar. Den varierande vegetationen med cembratall, björk, gran, silverpil, lagerpoppel och lönn bildar en lummig och fin inramning till kyrkobyggnaden. Den tidigare så dominerande lönnallén utmed vägen upp mot kyrkporten har förnyats på senare år. Uppfartsgången är asfalterad medan övriga gångar är grusade. Några skiffergångar förekommer också. Söder om kyrkan står en klockstapel utformad av ångermanländske byggmästaren Per Zackrisson i Kubbe, och uppförd 1767–70. Den är av s.k. bottnisk typ och består av tre avtrappade kuber. Klockrummet med ljudluckor täcks av ett spånklätt karnisformat tak, vilket kröns av en lanternin som övergår i en lökkupol med kort spira. Fasadpanelen är målad med röd slamfärg, dörrarna samt de kölbågsformade detaljerna med blågrå linoljefärg. Tidigare var dessa svarttjärade. Även klockorna är gamla, från 1739 respektive 1761. Klockstapeln har reparerats 1843, 1912 och 2002 samt fått tornur 1949. Som helhet är den dock mycket välbevarad. Vid huvudingången till kyrkogården i söder står ett f.d. gravkapell från 1892, uppfört efter ritningar av Gullbrand Thorsen, Olofsfors. Byggnaden används sedan 1992 som kyrkomuseum. Taket är valmat och spånklätt. Väggarna av murat slaggtegel är slät-putsade och avfärgade i vitt. Intill norra ingången finns ett uthus med redskapsbod och toaletter från 1970-talet. Det är en rektangulär träbyggnad med röd slamfärgad lockpanel och sadeltak täckt med svarta betongpannor, samt blågrå dörrar och fönster. Nya kyrkogården anlades 1892–1894 vid landsvägen, öster om Prästbäcken. Gravområdet ligger på gammal åkermark och avgränsas av häck, men i söder av en låg mur av grovhuggna granitblock från 1974. Dess entré mot Kungsvägen har svartmålade grindstolpar och grind i järn. Nya kyrkogården domineras av gräsmatta och långa rader av resta gravstenar, med rygghäck bakom. I den östra delen är rygghäckarna rums-bildande. Vanligaste häckmaterialet är fjäderkaragan. Annars utgörs växtligheten främst av björkar i form av en trädkrans mot ytterkanterna och efter de asfalterade huvud-stråken. Ekonomibyggnaden i trä från 1963 står i nordvästra delen av området. Från öster leder en björkallé fram till den. Området norr om björkallén är något yngre. Utvidgningar av kyrkogården har skett 1913, 1963, 1967 och 1985. På de nyaste delarna är mångfalden av växtmaterial större. En minneslund med meditationsplats anlades 1992 vid ett sel i Prästbäcken, och 2000 byggdes en välvd bro över bäcken. Catharinakapellet uppfördes som nytt gravkapell 1979 nordväst om nya kyrkogården. Kapellet är ritat av arkitekt Bengt Lidström och utgörs av en lågmäld, relativt sluten rektangulär träbyggnad med vinkel mot öster. Fasaderna har röd slamfärgad lockpanel och det branta sadeltaket är täckt med svarta betongpannor. Entrén på södra gaveln har ett stolpburet sadeltak. Långsidornas fyrkantiga fönster är liksom det oktogonala fönstret ovanför entrén vita, medan vindskivor, ytterdörr och entréparti är grönmålade. |
