Stäng fönster Robertsfors kn, NYBYN 28:1 NYSÄTRA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkan omges helt av kyrkogården, som avgränsas med en bogårdsmur av sten mot söder och ett karaktärsfullt och smäckert svartmålat järnstaket mot vägen i öster och norr. I väster fungerar stenmuren som avgränsare mot den nyare kyrkogården på en lägre etage. Huvudentrén strax sydost om kyrkan markeras med grindstolpar av vitputsat tegel samt järngrindar. Större entréer med grindstolpar finns även i nordost och sydost. En mindre entré mot sakristian finns i öster. Kyrkogården anlades troligen redan på 1620-talet, men planerades först 1922, av arkitekt Gustaf Holmdahl. Den är utvidgad flera gånger; mot norr 1922 och mot söder i slutet av 1800-talet samt 1943–46. I början av 1960-talet gjordes en större utvidgning mot väster i ett lägre plan. Båda etagerna har flack terräng och grusade gångar i rätlinjig nord-sydlig och öst-västlig riktning. Växtmaterialet utgörs huvudsakligen av björkar, planterade i alléer längs staket och murar men även glest utspridda, några rönnar samt rygghäckar av måbär i nord-sydlig riktning, särskilt söder om kyrkan. Gravvårdarna på den övre delen av kyrkogården utgörs övervägande av stående stenar, men med stor variation i höjd och material. Norr om kyrkan finns det allmänna varvet med spridda trä- och gjutjärnkors, som är av särskilt intresse. De äldsta bevarade gravvårdarna på kyrkogården är från 1870-talet. Bara ett fåtal grusgravar finns kvar på den äldre delen. Bland titlarna på gravstenarna märks bl.a. flera militärer, vilket speglar närheten till Gumboda hed, som var militär övningsplats från mitten av 1600-talet och senare förläggning för Västerbottens regemente fram till 1897. I församlingens ägo finns även några begravningsvapen från 1600-talet. Kyrkogårdens inhägnad har förändrats flera gånger. Den första bogårdsmuren beskrivs 1725 vara av timmer, tjärad och bestruken. År 1851 ersattes den av en bogårdsmur av sten, och troligen tillkom grindstolparna samtidigt. Strax efter sekelskiftet revs den breda bogårdsmuren av sten och ersattes av det smidesjärnstaket som fortfarande finns kvar. Enligt inventarieförteckningen är grindarna från 1907, och kanske tillkom staketet samtidigt. Grinden i sydost är från 1945 när kyrkogården utvidgades åt det hållet. Den bastanta klockstapeln av trä är placerad ca 30 meter söder om kyrkan. Den påminner om de bottniska staplarna men är bara i två avsatser, med kvadratisk underdel och en indragen ljudvåning krönt av svängd huv med profilerad spetsig spira. Takfall, huv och spira täcks av kopparplåt. Stommen av timmer är klädd med vitmålad locklistpanel undertill och liggande fasspontpanel på ljudvåningen upptill. Stapeln uppfördes eller byggdes om 1699 av okänd byggmästare (möjligen är stommen äldre, då den redan 1725 omnämndes som gammal – första kyrkklockan skaffades 1657). Den var ursprungligen försedd med liggande rödmålad panel, rundbågade ljudöppningar och var täckt av ett spånklätt tälttak med spira. I samband med att kyrkan restaurerades 1892 förändrades även klockstapeln och fick ny panel, rektangulära ljudöppningar, ny huv, ny färgsättning och plåttak. Ca 100 meter sydväst om kyrkan finns ett rektangulärt och ganska slutet vitmålat gravkapell av trä, med locklistpanel, brant sadeltak täckt av bandplåt samt en liten krönande takryttare. Det uppfördes 1966, efter ritningar av Bengt Lidström, ovanpå en gravkällare från 1940-talet. Genom släktskapen i färg och material med kyrka och klockstapel är det fint infogat i miljön. |
