Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Hässleholm kn, KYRKOLYCKAN 1:1 NORRA ÅKARPS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Kyrkbyn Norra Åkarp ligger ca 15 km norr Hässleholm och är idag sammanvuxen med Bjärnum, en på 1800-talet ännu oansenlig liten by strax öster om kyrkbyn med gästgivaregård längs huvudvägen mellan Skåne och Småland. 1890 anlades järnvägsstation i Bjärnum och det stationssamhälle som snabbt etablerades skapade förutsättningar för den möbelindustri som utvecklades på orten under 1900-talets första hälft. På 1950-talet var Bjärnum ett centrum för svensk möbeltillverkning med ett 40-tal möbelfabriker, varav endast ett fåtal ännu finns kvar.

Bynamnet Norra Åkarp (före 1885 endast Åkarp) skrevs 1499 Agerop där förleden innehåller mansnamnet Åke och efterleden -torp med betydelsen nybygge. Bynamn med efterleden -torp uppstod vanligen under vikingatiden. Fornlämningar inom socknen visar på en kontinuitet av mänsklig aktivitet i området sedan stenåldern.

Kyrkan är belägen på en höjd där kyrkbyns äldre struktur delvis gör sig påmind i väster med småbruten åkermark och ekonomibyggnader för lantbruket. Järnvägen passerar direkt öster om den stora kyrkogården och områdena norr och öster om kyrkan domineras av 1900-talets villa- och industribebyggelse.

Kyrkan och delar av kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Norra Åkarp 33:2 som avser Norra Åkarps by-/gårdstomt enligt 1829 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. På kyrkogården har även påträffats en stensatt yta som skyddas som möjlig fornlämning enligt samma lag och kapitel.

Kyrkogård
Den äldsta delen av Norra Åkarps kyrkogård återfinns nordost om den nuvarande kyrkan, där den medeltida kyrkan var belägen. Den första kända utvidgningen skedde på 1820-talet och i samband med uppförandet av nya kyrkan kom också kyrkogården att utökas ytterligare. Mindre utvidgningar genomfördes 1916 och 1920. 1932 tillkom den idag så kallade Mellankyrkogården med triangulär form och terrasserade nivåer på andra sidan Kyrkvägen efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck. Den östra delen av Mellankyrkogården togs i bruk 1951. Väster om Mellankyrkogården anlades 1966 Nya kyrkogården, en sammanhängande gräsbesådd fyrkantig yta ritad av Einar Johansson och tagen i bruk på 1970-talet.

Gamla kyrkogården är idag till största del gräsbevuxen och merparten av de grusade gångsystemen har lagts igen. Däremot bevarar en relativt stor del av gravplatserna beläggning med singel och stenramar. En gravplats har omgärdning av buxbom och en av järnstaket. Majoriteten av gravvårdarna är lägre och breda granitstenar men äldre högresta stenar förekommer också. Söder om kyrkan finns en rad återlämnade gravvårdar, där ibland en sten från 1680-talet. Växtligheten är begränsad och utgörs främst av enstaka inslag av formklippta vintergröna buskar. Sydväst om kyrkan står en solitär äldre blodbok och södra entrén flankeras av två äldre lönnar. I samtliga väderstreck utom väster omgärdas kyrkogården av stödmurar av natursten.

Mellankyrkogården präglas av terrasseringarna som upptar en total höjdskillnad om 14 meter. Merparten av kyrkogården bevarar en ursprunglig karaktär med grusade gångsystem, grusade gravplatser med stenramar och kvarter omgärdade av avenbokshäckar. Lägre breda gravvårdar dominerar helt, även om inslag av mer sentida gravstenar med varierande uttryck finns. På en central position i öster återfinns askgravplats och i sydväst minneslund. Växtligheten är mer utbredd än på Gamla kyrkogården, med bland annat oxelalléer, körsbärsträd i aksgravlunden, pelarek och cypress i minneslunden, en solitär äldre ek samt självsådda träd i ytterkanterna, bland annat lönn, ask och bok.

Nya kyrkogården bevarar en karaktär typisk för 1900-talets andra hälft, med sammanhängande gräsytor, kvarter inramade av idegranshäckar och rikligt med planteringar. Gravvårdarna som är från 1970-talet och framåt har till största del en sammanhållen gestaltning men även sentida stenar med mer individuell utformning förekommer.

Byggnader på kyrkogården
Sydväst om kyrkan uppfördes 1927 ett bårhus efter ritningar av arkitekt Karl Lundgren, vars utformning helt inspirerats av kyrkan. De spritputsade fasaderna och slätputsade listverken och omfattningarna har samma färgsättning som kyrkan. Sadeltaket är belagt med skivtäckt plåt. I östra gaveln återfinns en kopparplåtsklädd pardörr med latinska kors. 1955 adderade en mindre tillbyggnad i väster med separat ingång från norr som används som redskapsbod.

Söder om bårhuset uppfördes 1954 en personal- och expeditionsbyggnad av villakaraktär med gulputsade fasader, tegeltäckt sadeltak och grönmålade fönster. Direkt väster om denna byggnad tillkom 1992 uppfördes en maskinhall med väggar putsade i ljusgult och sadeltak avtäckt med tegel.

Källor och litteratur
Norra Åkarps kyrka – Underhållsplan (2004-10-01), Restaurator AB, Lund.
Norra Åkarps kyrka – Underhållsplan 2020 (rapport 2020:47), Regionmuseet i Skåne, 2020.
Norra Åkarps kyrkogård – Vård- och underhållsplan 2015 (rapport 2015:65), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2015.
Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne – Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Norra Åkarps kyrka – En historisk beskrivning. Bjärnum: Norra Åkarps församling, Bjärnums pastorat, Hässleholms kommun, 2016.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09.
Riksantikvarieämbetet. Forndok: https://app.raa.se/oppnadata/forndok/search?3, hämtad 2021-12-20.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2021-12-16.
Platsbesök 2021-05-04.