Stäng fönster Hultsfred kn, MÖRLUNDA 5:1 MÖRLUNDA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Platsen för Mörlunda kyrka och kyrkogård har medeltida rötter. Kyrkomiljön ligger på en höjd i utkanten av Mörlunda samhälle, omgiven av villabebyggelse och jordbruksmark. Mörlunda kyrka är inte centralt placerad i socknen. Sockenborna från östra delen av socknen kan ha närmare 3 mil till kyrkan medan sockenborna i västra delen av socknen bara har en halv kilometer. Idag ligger kyrkbyn i utkanten av Mörlunda samhälle. När järnvägen drogs fram placerades stationen öster om kyrkan vilket gjorde att ett nytt centrum växte fram. Prästgården Lundtorp ligger ca tre km från kyrkan. Komministerbostället för komministern i annexförsamlingen Tveta ligger strax norr om kyrkan. På planen öster om kyrkan låg tidigare en skolbyggnad uppförd 1848. Denna revs under 1900-talets senare del och en bostad för kyrkovaktmästaren byggdes på platsen. Öster om kyrkan ligger också Mörlunda gård som tidigare var gästgiveri. Ett församlingshem uppfördes sydost om kyrkan år 1953. Här låg tidigare ett länsmansboställe. Kyrkogården består av tre tydligt urskiljbara delar som speglar kyrkogårdens utveckling. Gamla kyrkogården ligger närmast runt kyrkan, kvarter A-F, K-M. Nedre kyrkogården ligger på tre terrasserade områden väster om kyrkan, kvarter G-J, och Nya kyrkogården söder om Gamla kyrkogården, kvarter N-P, R-T. Gräsbesådda ytor och gravvårdar organiserade längs rygghäckar utgör en gemensam nämnare över hela kyrkogården. Gamla kyrkogården bevarar delar av äldre karaktär, främst i form av vårdar från 1800-talets mitt och slut i den södra delen, samt linjegravar i kvarter D och K. På den Gamla kyrkogården finns i sydost ett parkliknande parti med större träd och mindre samlingar av buskar. Nedre kyrkogården är strikt utformad med långa rader av vårdar som organiserats efter stående och liggande utförande. De stående vårdarna är placerade längs rygghäckar. I en del av området finns linjegravar utan rygghäckar. Nya kyrkogården är utformad med mindre kvarter med vårdar längs rygghäckar och rumslighet skapad genom vegetationen. På Mörlunda kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. De enstaka gravvårdarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Mörlunda kyrkogård förekommer titlar såsom exempelvis kontraktsprosten, hemmansägaren, underlöjtnanten, stationsmästaren, kronolänsman och skomakaren vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på ett stort antal vårdar oavsett ålder, dock mer frekvent på äldre vårdar än de från 1900-talets senare del. Mörlunda kyrkogård har rötter sedan medeltiden, men nyanlades i samband med kyrkans uppförande på 1830-talet. Två större utvidgningar på 1900-talet har givit dagens omfattning. På den Gamla kyrkogården finns något av karaktären bevarad sedan anläggningstiden med de äldre, i vissa fall monumentala, vårdarna i kvarter B, C och E, samt de enstaka stenpollarna och stenramarna. Här finns kulturhistoriska värden som förknippas med konsthistoria och lokalhistoria. Delar av övriga kvarter visar rester av gravvårdskaraktär från 1900-talets början med ofta klassicerande vårdar i olika utförande. De enkla linjegravssystemen, som under lång tid var utmärkande för kyrkogårdarna, har ofta blivit styvmoderligt behandlade. Linjegravarna visar dock på sociala skillnader i samhället och har ett socialhistoriskt värde. I Mörlunda finns enstaka rester av linjegravssystem. I den fortsatta skötseln av kyrkogården bör man vara uppmärksam på bevarandet av företeelsen. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På Mörlunda kyrkogård finns ett antal vårdar från början och mitten av 1800-talet som alla långsiktigt ska bevaras. Det gäller även gjutjärnskors och vården med gjutjärnsurnan, liksom de riktigt ålderdomliga kalkstenshällarna. Samtliga dessa vårdar bör föras in på församlingens inventarieförteckning. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är den bitvis täta trädkransen kring kyrkogården. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: * Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. * Speciellt viktigt är det att värna om är den äldre karaktären i framförallt den södra delen av Gamla kyrkogården liksom den tydliga uppdelningen mellan allmänna och köpta gravar som ännu finns på såväl den Gamla kyrkogården som den Nedre kyrkogården. |
