Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vara kn, KEDUM 24:1 SÖDRA KEDUMS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Salkyrkan ligger med koret åt nordost i den västra delen av en rektangulär kyrkogård som fick större delen av sin nuvarande utsträckning år 1889. En smalare remsa tillkom 1933 i sydost. Här finns en rund ceremoniplats med ett träkors, omdanat till minneslund 1995. Kyrkogården omges av en kallmurad stödmur och askar, kastanjer och almar som till stor del planterades 1889. I sydost kantas muren även av en lövhäck och mot Stommen av syrener. Kyrkogården har fyra ingångar, en i det västra hörnet mot Kyrkvägen, en mitt på samma långsida i form av en trappa till parkeringen, en i det norra hörnet och en mot Stommen. De två öppningarna i ändarna av den nordvästra långsidan tillkom 1952 och är av huggen, respektive tuktad granit och bär smidda pargrindar. Öppningen till Stommen har äldre stolpar av tuktad gnejs och en smidd pargrind av samma slag som de ovan. Kyrkogården genomlöps av några få rätvinkliga grusgångar som omgärdar kyrkan, vilken bildar fond i en längsgående axel. Gravarna ligger i "nord-sydliga" rader utom i den senaste utvidgningen. Det äldre gravbeståndet befinner sig kring kyrkan och domineras av tidigt 1900-tal, varav flera med stenramar. I nordost kantas gravraderna av lövhäckar. I kyrkogårdens västra hörn står sju gravkors från 1600- och 1700-talen samt ligger en trasig häll från samma tid. Mitt för kyrkans västportal är en kulle med en runsten som omnämner en god "dräng". Stenen, som sannolikt är från 900-talet var tidigare inmurad i den gamla kyrkan. Två vittrade gravhällar från 1700-talet bildar trappsteg upp på kullen. Fasadbelysning arrangerades 1970.
ÄLDRE KYRKA - Någon gång under 1200-talet uppfördes en gråstenskyrka med rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor. Denna kan av föregåtts av en stavkyrka. Vid rivningen påträffades under golvet en ekplanka med en drakslinga. Denna förstördes dock i branden 1917. År 1793 fick medeltidskyrkan ett nytt fullbrett kor med rak avslutning. År 1874 började man på kyrkostämma att dryfta ett nybygge, emedan trängseln blivit alltför besvärande. Efter flera års segsliten debatt och förslag om sammanbyggnad med Naum blev det till slut bestämt att Södra Kedum skulle få en ny egen kyrka. År 1888 genomfördes det mödosamma arbetet med att riva ned medeltidskyrkan.