Stäng fönster Hörby kn, HÖRBY 42:8 HÖRBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Hörby är beläget i centrala Skåne i övergångsbygden mellan skog och slätt strax öster om Ringsjön. En stenkyrka uppfördes på platsen vid Hörbyåns norra strand under 1100-talet, men fornlämningar visar på att bebyggelse fanns i området redan under järnåldern. Ortnamnet härrör från det fornnordiska ordet hörgr som betyder stenröse eller stenbunden mark. Den gamla landsvägen mellan södra Skåne och Kristianstad som löper längs samhällets norra sida gav orten goda förutsättningar för handel. Gästgiveriet uppfördes 1666 och 1697 byggdes tingshuset. Funktionen som häradscentrum, det strategiska läget och gästgiveriet bidrog sannolikt till att S:t Olovsmarknaden i Hallaröd vid 1700-talets mitt flyttades till Hörby. Marknadens betydelse för Hörbys utveckling kan fortfarande avläsas genom de många torgen i samhällets centrum. Fram till skiftet låg den gamla bondbyn öster om kyrkan och utgjordes främst av fyrlängade gårdar i korsvirke och skiftesverk. Ett antal gårdar låg kvar på den gamla bytomten medan merparten flyttades ut. Än idag finns delar av den äldre bebyggelsen kvar norr om Råbygatan. 1879 stod Hörby länslasarett klart och tre år senare, 1882, var järnvägen färdig och de första tågen kunde börja rulla mellan Hörby och Höör. Stationen uppfördes norr om den dåvarande bebyggelsen vilket innebar att den snabbt expanderande orten växte norrut. Järnvägen blev startskottet för industrialismens intåg i Hörby med verksamheter som mejeri, bränneri, Hörby Bruk och Skånska Andelsslakteriet. Vid 1800-talets slut uppfördes flera administrativa servicebyggnader så som banker, affärer och institutionsbyggnader vilka gavs en monumental prägel. Under 1900-talets första hälft byggdes ett flertal tvåvåningshus i samhällets centrala delar. Vid seklets mitt stagnerade emellertid orten och 1967 lades järnvägen ned. Ett tiotal år senare ökade återigen befolkningen då pendlare letade sig till Hörby för att bygga villor i form av kataloghus i ytterområdena. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerat fornlämningsområde Hörby 87:1 som utgör den ungefärliga utsträckningen av Hörby bytomt markerad utifrån skifteskartan 1839 och skyddas av 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Kyrkogårdar som vi känner dem idag, med gångsystem, gravkvarter och gravmonu- ment är ett fenomen som fick sitt genomslag för under 1800-talet. Medeltida kyrkgårdar var enkelt utformade, gräsklädda och trädlösa, där gravplatserna utgjordes av låga gravkullar utan särskild markering än möjligen ett enkelt träkors. Troligen var det även så kyrkogården runt Hörby kyrka såg ut. Ur en geometrisk avmätning från 1699 går det utläsa att kyrkogården omgärdades av en bogårdsmur med fyra ingångar. En åt bygatan i norr, vilken tycks ha fungerat som huvudentré samt två mindre ingångar åt öster och en åt väster. Kyrkogården upphörde att användas på 1860-talet i samband med att en ny anlades söder om tätorten. En murad fältstenmur och en trädkrans omgav då kyrkogården som var indelad med grusade gångar och gräsbevuxna kvarter. Kyrkotomten bevarar ännu sin äldre rektangulära planform som den haft sedan åtminstone 1600-talet. Gångstrukturen känns igen från bilder tagna under sent 1800-tal. Karaktären har under 1900-talet emellertid mer övergått till park eller trädgård med klippta gräsytor, grusgångar och rabatter. Åt söder och sydväst avgränsas kyrkogården av en stödmur och delvis av en trädkrans. I det sydvästra hörnet finns ett lapidarium med uppställda gravvårdar från främst 1700- och 1800-tal. Kyrkogårdsdelen öster om koret domineras av en hängbok. Ytan mellan kyrkan och Ringsjövägen i norr är i huvudsak grusad och avgränsas i övrigt av en trädkrans av lind. Längs norrfasaden växer rododendron, vilket även återfinns längs kyrkogårdens östra sida. En hög formklippt avenbokshäck markerar gränsen till församlingshemmet väster om kyrkan som förbinds med en lågt placerad stiglucka. Källor och litteratur Antikvarisktopografiska arkivet: diverse handlingar och fotografier. Underhållsplan för Hörby kyrka (2006-11-03), AIX Arkitekter AB, Stockholm. Dahlberg, Markus & Franzén, Kristina (red.), Sockenkyrkorna: kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 2008. Fornsök: Riksantikvarieämbetet Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2017-08-12. Historiska kartor: lantmäteriet. https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6193097&xMin=413276&yMax=6194097&xMax=414276, hämtad 2018-05-01. Kulturmiljöprogram för Hörby: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/horby.html, 2018-05-04. |
