Stäng fönster Ödeshög kn, HEDA 7:1 HEDA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Heda kyrka Heda är en medeltida socken och kyrkan är dendrokronologiskt daterad till 1100-talets mitt. Kyrkan är en av Östergötlands märkligaste medeltida kyrkor. De äldsta delarna är uppförda av kalksten i olika etapper under medeltiden. Tornet är ovanligt högt och smäckert och på södra sidan finns ett kapell, som sannolikt tillkommit på kungligt initiativ. I kapellets södra mur finns en piscina inmurad med reliefer av mycket hög konstnärlig kvalitet. På norra sidan finns ett sidoskepp med influenser från cisterciensisk arkitektur. I mitten av 1800-talet restaurerades kyrkan och tillbyggdes med ett nytt kor samt korsarmar i söder och norr av lundaprofessorn och medeltidsromantikern C G Brunius. Hundra år senare förändrades kyrkan återigen. Kyrkan präglas idag, såväl exteriört som interiört, av tre perioder; medeltid, 1850-talets historicerande stil och 1950-talets restaureringsideologi. Kyrkans medeltida kalkstensmurverk är blottat och tillbyggnaderna från 1850-talet är putsade. Huvudentrén är förlagd till den södra korsarmen och sadeltaken är täckta av skiffer. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Heda kyrkogård har en rektangulär planform i nord/sydlig riktning. Kyrkan ligger mitt på kyrkogården, invid den östra begränsningen med långhuset i öst/västlig riktning. Kyrkan ligger i höjdläge och kyrkogården sluttar både åt norr och söder. Kyrkogården saknar kvartersindelning, men har i inventeringen delats in i två delar: norra delen och södra delen. Allmän karaktär Kyrkogården präglas av terrängförhållandena. Kommer man från norr ser man bara denna del av kyrkogården, kommer man däremot genom västgrinden kan man se större delen av kyrkogården. Större delen av kyrkogården har en öppen karaktär där det inte finns rygghäckar. Delvis står gravvårdarna glest. I sydöst och den relativt lilla nordöstra delen är karaktären mer strikt bl a beroende på ett regelbundet system med rygghäckar. I den sydvästra delen finns fler äldre familjegravar och en större variation av gravvårdstyper. Större delen av kyrkogården är helt grästäckt och grusgångar saknas utom från grindarna till kyrkan och runt själva kyrkan. Omgärdning Väster: delvis fogad ca 0,8-1,6 m hög halvmur av 0,2-1,0 m stora gråstenar. En syrenhäck växer på muren. I höjd med kyrkans norra fasad finns ett bisättningsrum med dörr i muren. Det är en dubbeldörr med profilerad panel i fiskbensmönster. Efter bisättningsrummet ändrar muren karaktär. Det är då en ca 1,0 m hög delvis fogad helmur av ca 0,2-1,0 m stor gråsten med några inslag av kalksten. Gräs på krönet. Norr: en ca 1,5 m hög halvmur av ca 0,4-1,2 m stor skarpkantad gråsten. Liknar västra murens norra del. Syren växer på muren. Bindringar i östra delen. Öster: en ca 1,3 m hög kallmur av ca 0,3-1,0 m stor skarpkantad gråsten. Murens höjd varierar med terrängen. Rakt öster om kyrkan går muren i en halvcirkel med grindöppning på mitten. Här är det en klar halvmur. Grindöppningen är enligt uppgift breddad. Grindar saknas. Murens södra del – se västra murens södra del. Kompost finns framför muren och undanlagda gravvårdar. Söder: en ca 0,8-1,0 m hög murad helmur av ca 0,2-0,5 m stor ej skarpkantad gråsten med inslag av kalksten. Syrenskott på muren. Skada i västra delen. Ingångar Väster: pargrind av järnsmide med konkavt krön och elipsformad dekor. Grindstolpar av granit med markerad bas och avhugget toppigt krön. Norr: pargrind av järnsmide med konkavt krön och elipsformad dekor. Grindstolpar av granit med avhugget toppigt krön. Stolparna kröns av svartmålade järnklot. En trappa av kalksten leder upp på kyrkogården. Öster: grindöppning i murens halvcirkelformade del. Två oregelbundet huggna grindstolpar av granit. Grindar saknas. Enligt uppgift är grindöppningen breddad. Vegetation Utanför sydvästra muren växer relativt unga lönnar och en ung ask. Väster: sex kastanjer i trädkransen. Söder: åtta lönnar i trädkransen. Öster: tre lönnar i trädkransen och två kastanjer flankerar östra öppningen. En syrenhäck växer på halvmuren i nordväst, norr och nordöst. Skott finns även på andra partier. Tre ornäsbjörkar kantar västra mittgången. Enstaka rygghäckar i nord/sydlig riktning varav flertalet utgörs av spirea. Gångsystem Gångar belagda med naturgrus. En grusad yta finns runt kyrkan med grusgångar till västra, norra och östra grinden/öppningen. En rest av en grusgång finns i anslutning till några grusgravar i sydväst. Delvis övervuxna plattgångar mellan gravraderna i sydöst. Gravvårdstyper Tre obelisker och ett avbrutet livsträd från andra delen av 1800-talet. I sydvästra delen, där det är den största variationen av gravvårdar finns även en avbruten kolonn från 1862 och en natursten med slipad namnoval med årtalet 1849. Stenramsomgärdade grusgravar finns i sydvästra delen och även norr om kyrkan. Framför allt norr om kyrkan är några av stenramarna mer arbetade. En grästäckt grav omgärdas av en låg klippt tujahäck. På kyrkogårdens nordvästra och nordöstra del finns en del små gravvårdar som kan ha ingått i den allmänna linjen. Minneslund Invid muren i nordväst finns en rund mindre minneslund inramad av spirea. På ”minnesstenen” står årtalet 2004. I nordvästra hörnet ligger en askurnlund. Runt en flersidig plantering ska små gravvårdar ligga. Byggnader Bisättningsrummet ligger nergrävt på kyrkogårdens västra sida med ingång i västra muren. Pardörren har en profilerad panel i fiskbensmönster med ”ålderdomliga” beslag. Dörren ramas in av kalkstensskivor. På kyrkogården syns bisättningsrummet som en nergrävd jordkällare. Övrigt Lyktstolpar med fyrkantig stolpe av vitmålad plåt. Kantig kupa med råglas. I länsmuseets arkiv finns ritningar till lyktstolpar för kyrkogården. De är utförda av arkitekt Johannes Dahl, Tranås, 1950 och det är troligen den nuvarande belysningen. Samma år ansvarade Johannes Dahl för en interiör och exteriör ombyggnad av kyrkan. Åt öster i de båda korsarmarna finns en inmurad runsten. Båda har inskrift från 1000- talet e Kr. och har stått på kyrkogården (ej ursprungligen). Fornlämningsnummer RAÄ 13. Bänkar från Näfveqvarns bruk med bruna träsitsar. Lyktstolpar med fyrkantig stolpe av vitmålad plåt. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kyrkogården saknar kvartersindelning, men har i inventeringen delats in i två delar: norra delen och södra delen. Norra delen, gravnummer 1-381 Kyrkogårdens norra del omfattar gravnummer 1-381 och terrängen sluttar från kyrkan ner mot vägen i norr. Utanför kyrkogården i väster ligger en öppen gräsyta och i öster den f d skolan, numera församlingshem. Allmän karaktär Eftersom kyrkogården sluttar relativt mycket har man en bra överblick över den norra delen från den norra grinden. Öppen karaktär då häckar saknas helt i västra delen där gravvårdarna även står rätt glest. I östra delen är karaktären mer strikt med två rygghäckar. Omgärdning Kyrkogårdsmuren med syrenhäck i väster, norr och öster. Ingångar Grindarna i väster och norr samt den östra grindöppningen. Vegetation Kastanjer och lönn i trädkransen och syrenhäck på kyrkogårdsmuren. 10 stycken bollklippta cornellbuskar kantar norra mittgången och en ornäsbjörk står norr om västra mittgången. I östra delen finns en ca 0,8 m hög rygghäck av (?) och en rygghäck av ölandstok. Båda går i nord/sydlig riktning. Gångsystem Den norra och västra mittgången och grusyta invid kyrkan. Enstaka övervuxna plattlagda gångar. Gravvårdstyper Enstaka troliga linjegravvårdar mitt i nordvästra delen och invid nordöstra muren. En rad gravar finns invid kyrkogårdsmuren i väster och norr. I övrigt går gravraderna i nord/sydlig riktning. I nordvästra delen finns det sju grusgravar. Tre av dem är terrasserade med vårdarna vända mot öster och avviker genom sin riktning från övriga gravrader i mittpartiet. En obelisk och en sentida vård i kalksten. Enstaka vårdar ligger i gräsmattan. Gravläggningar från 1917 och framåt. Öster om kyrkan står två äldre gravvårdar i kalksten från 1762 respektive 1859. Övrigt En åttkantig brunn av kalksten med vaser och soptunnor finns i öster. Södra delen, gravnummer 382-823 Kyrkogårdens södra del omfattar gravnummer 382-823 och i östra delen framför allt sluttar terrängen mot söder. Utanför kyrkogården ligger hembygdsparken i väster, öppen mark i söder och uthus till f d skolan i öster. Allmän karaktär I västra delen har kyrkogården en öppen och mer ålderdomlig karaktär med blandade typer av gravvårdar, varav flera är höga. I östra delen med rygghäckarna är karaktären med strikt. Omgärdning Kyrkogårdsmuren i väster, söder och öster. Ingångar Grinden i väster och grindöppningen i öster. Vegetation Träden i trädkransen och två ornäsbjörkar utmed västra mittgången. I sydvästra delen står en mindre björk. Rygghäckar i östra delen i nord/sydlig riktning, ca 0,6-0,9 m höga av olika typer av spirea, längst i öster en häckoxbär. Bl a höga tujor och en cotoneaster växer längst i nordöst. Gångsystem Västra och östra mittgången samt den grusade ytan invid kyrkan. Delvis övervuxna plattgångar av kalksten finns i den sydöstra delen. Gravvårdstyper I sydöstra delen är det huvudsakligen låga och breda vårdar med relativt många gravläggningar från 1960-talet. En gravanläggning i sydöstra hörnet har en gravvård i form av en s k bautasten och omgärdas av en ca 0,6 m hög klippt tujahäck. En familjegrav i sydvästra delen har 11 vårdar av kalksten, varav 10 är liggare. I sydvästra delen finns ett antal gravvårdar från 1800-talet varav den äldsta har årtalet 1845. Här finns obelisker, ett rikt dekorerat avbrutet livsträd och en avbruten kolonn. Nio grusgravar, varav en saknar omgärdning, de övriga omgärdas av stenram. Dessutom finns det tre stenramsgravar med gräsyta. Strukturen i denna del är något oklar och gravraderna är dels enkla och dels dubbla. Utmed muren i sydöst står fyra gravvårdar i svart granit och en i koppar. De är eventuellt flyttade dit. Granitvårdarna har årtal från 1889 till1918 och gravvården i koppar från 1903. Övrigt Vattenpost med vaser och soptunnor vid södra muren. |
