Stäng fönster Vadstena kn, KÄLLSTAD 14:1 KÄLLSTAD KYRKOGÅRD
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Källstad är en medeltida socken. Den äldsta kända kyrkan uppfördes under 1100-talet med ett litet långhus, smalare absidkor och ett östtorn över långhuset. Kyrkans nuvarande utformning härrör från en omfattande om- och nybyggnation under1860-talet, då ett nytt långhus uppfördes i anslutning till det medeltida tornet. Tornet har ett helt unikt utformat tornkapell med en absidformad nisch i öster som omges av smäckra kolonner med bas och kapitäl som bär upp en gavel. Den nuvarande kyrkan uppfördes efter ritningar, som sannolikt är utförda av arkitekt Ludvig Hawerman. Kyrkan, som är orienterad med koret i söder och det bevarade medeltida tornet vid den västra långsidan, har en enhetlig yttre gestaltning med spritputsade fasader med slätputsade dekorativa hörnlisener och rundbågefriser och gjutjärnsfönster. Sadeltaket är belagt med svartmålad falsad plåt. Huvudingången är förlagd till den norra gaveln och en separat ingång finns till sakristian. Kyrkan är mycket välbevarad såväl exteriört som interiört. KYRKOGÅRDEN Kyrkan omgärdas av en kalkstensmur samt en trädkrans. Huvudingången är förlagd i norr med grindstolpar av släthuggen kalksten och svartmålade järnsmidesgrindar. En öppning finns även mot småskolan i öster. KÄLLSTAD KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Källstad församling Vadstena kommun Linköpings stift Östergötlands län INLEDNING Bakgrund Ur kulturhistorisk synpunkt är kyrkogårdar och begravningsplatser bärare av en stor mängd information och de här platserna ger anledning till frågor av olika slag. Vad är typiskt för våra kyrkogårdar när det gäller vegetation, omgärdningar, gångar, gravvårdar m m och finns det några regionala skillnader? Vad har varit gängse bruk under olika tider och vad kan vi få för historisk information bara av att gå på en kyrkogård? Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapen om våra kyrkogårdar och begravningsplatser genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen av kyrkogårdar/begravningsplatser inom den del av stiftet som ligger inom Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2002. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkogårdarna/begravningsplatserna som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de begravningsplatser som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkogårdarnas och begravningsplatsernas kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården. - att ge ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkogårdarna/begravningsplatserna och ett underlag för vård- och underhållsplaner. - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrkogården/begravningsplatsen samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkogårdar/begravningsplatser i stiftet från 2000-talets första decennium. - att ge ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen och begravningslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar på kyrkogården. (Se vidare i bilaga om Kulturminneslagen.) Begravningslagen (SFS 1990:1144) säger att en gravvård ägs av den som betalar gravrättsavgiften. När gravrätten upphör har ägaren rätt till gravvården. Om gravrättsinnehavaren inte vill gör anspråk på gravvården inom 6 månader tillfaller gravvården upplåtaren, alltså församlingen. Vidare säger lagen: "Om en gravanordning har tillfallit upplåtaren och den är av kulturhistoriskt värde eller av annat skäl bör bevaras för framtiden, skall upplåtaren om möjligt lämna kvar den på platsen. Om gravanordningen ändå måste föras bort från gravplatsen, skall den åter ställas upp inom begravningsplatsen eller på någon annan lämplig och därtill avsedd plats". Kulturhistorisk bedömning Alla gravvårdar bär på sin historia och kan berätta om en person, om en familj, om stilhistoria och om begravningstraditioner. I rapporten anges exempel på typer av gravvårdar som utifrån olika grunder bedöms som kulturhistoriskt värdefulla. Generellt gäller att ålderdomliga gravvårdar från tiden fram till 1850 bör föras in i kyrkans inventarieförteckning. Detta gäller även gravstaket och gravvårdar i gjutjärn och smidesjärn liksom äldre vårdar av trä. Många andra gravstenar har också ett kulturhistoriskt värde som kan kopplas till gravvårdens utförande, t ex material och konstnärlig utformning eller ett lokal/personhistoriskt värde. Inventeringen omfattar i första hand enbart gravvårdar ute på kyrkogården. I flera kyrkor finns det dock gravvårdar som förvaras i kyrkan eller i lokal i anslutning till kyrkan. Ofta har dessa ett stort kulturhistorisk värde och bör tas med i kyrkans inventarieförteckning. Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Kalmar, Östergötland och Jönköping samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Vid bedömningen tas hänsyn till dels varje enskild kyrkogårds egna värden, men också till värden i förhållande till andra kyrkogårdar i stiftet och i övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkogården samt en beskrivning i ord och bild av kyrkogården som helhet och de olika kvarteren/områdena. En kulturhistorisk bedömning görs av varje kvarter/område samt över kyrkogården i dess helhet. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkogårdens utveckling. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav ett antal bilder presenteras i rapporten. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbete och rapport har utförts av antikvarie Anita Löfgren Ek, Östergötlands länsmuseum. Rapporten finns tillgänglig på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. Utsnitt ur ekonomiska kartans blad 084 47 Rogslösa, 1982. KÄLLSTAD KYRKOGÅRD Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger på den öppna östgötaslätten intill sjön Tåkern. Kyrkogården är något rektangulär i nordsydlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens nordöstra del och är orienterad i nord/sydlig riktning. Kyrkogårdens omgivning Kyrkan är belägen ca 1 mil söder om Vadstena i det öppna slättlandskapet vid Tåkerns forna strand. Utsnitt ur häradsekonomiska kartan 1868-1877, Örberga samt (årtal ej angivet) Tåkern. Viss förskjutning mellan kartutsnitten. Kyrkogården ligger nordöst om bokstaven "d". Källstad kyrkby bestod vid tiden för laga skifte 1858 av åtta gårdar. Två gårdar ligger kvar öster och väster om kyrkan. Mangårdsbyggnaderna, som är uppförda i en och en halv våning med frontespis, har en tidstypisk utformning för 1800-talets mitt. Kyrkogården gränsar mot öster till den f d småskolan som är en mycket välbevarad byggnad från 1908 med putsade fasader. Den f d komministergården är belägen ett par kilometer öster om kyrkan. Källstad kyrka Den äldsta kända kyrkan uppfördes under 1100-talet med ett litet långhus, smalare absidkor och ett östtorn över långhuset. Kyrkans nuvarande utformning härrör från en omfattande om- och nybyggnation under1860-talet, då ett nytt långhus uppfördes i anslutning till det medeltida torn |
