Stäng fönster Östra Göinge kn, EMMISLÖV 27:1 EMMISLÖVS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Emmislöv socken och kyrka ligger i den nordöstra delen av Skåne . S ockengränsen i söder och väster utgörs av Helge Å med Broby och Knislinge socknar på andra sidan. I öster gränsar socknen till Hjärsås socken. Västra delarna av socknen är odlad slättbygd medan de nordöstra delarna utgör småkuperad skogsbygd. Fornlämningar i socknen antyder att bosättningar funnits i området sedan stenåldern. Bynamnet är Emmislöv är en gammal namntyp som har sitt ursprung i sen järnålder då en fast bebyggelse kan ha etablerats på platsen Förleden i namnet kommer eventuellt av mansnamnet Emer och efterleden har betydelsen arvegods. En folksägen berättar att socknen fått sitt namn efter en mäktig kvinna vid namn Emma. Hon ägde stora landområden i trakten och ska även ha låtit uppföra kyrkan under slutet av 1100 talet. En annan tradition berättar att kyrkan först skulle uppföras i byn Västra Emmislöv, nu mera kallad Västerstad men att den hedniska befolkningen saboterade bygget så att kyrk platsen flyttades. Om den mytiska Emma berättas också att hon hade sina getter i Getaberga, svin i Svinaberga och föl i Feleberga. En bror till henne ägde de övriga byarna inom socknen och bodde i Broestorp. Ytterligare en sägen omtalar ett kloster i Emmislöv med kopplingar till en Emma eller Emits. Arkeologiska fynd eller historiska källor som bekräftar sägnen saknas, däremot omtalas i ett brev från 1379 att en vattenkvarn i Emmislöv skänktes till Bosjökloster av Edla Constantinidotter. Enligt den äldsta lantmäterikartan över byn från 1600-talets slut låg gårdarna lite utspritt utan tydligt mönster, öster och nordöst om kyrkan. Annexhemmanet, dvs. hemmanet som var anslaget för prästens underhåll i en biförsamling, låg norr om kyrkan. Flera dammar fanns i byn och dessa verkar ha varit knutna till enskilda gårdar. De största låg norr om annexhemmanet. Kyrkan var, med undantag av norra sidan, omsluten av vägarna från de närliggande byarna och gatumarken. Vid laga skifte flyttade en del centralt belägna gårdar ut från bykärnan. Senare har en del ny bebyggelse tillkommit väster om kyrkan, bland annat byskolan uppförd på 1840-talet. Skolan är numera församlingshem. En ny kyrkogårdsdel har också tillkommit söder om den gamla kyrkogården omkring 1914. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning RAÄ 52:1. Fornlämningen avser bytomten/gårdstomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Den gamla kyrkogården hade närmast kvadratisk form och kyrkan låg i dess mitt med en klockstapel vid korets norra sida. En kyrkogårdsmur av gråsten finns omnämnd redan på 1600-talet. På en lantmäterikarta från 1698 syns två ingångar till kyrkogården; dels i nordöstra hörnet i anslutning till bytorget och dels intill annexhemmanet. Ingångarna kan ha haft formen av stigluckor, vilket är en grindöppning övertäckt med ett litet tak. År 1858 utvidgades kyrkogården något mot landsvägen i söder på den allmänna bytomten. En ny kyrkogårdsdel tillkom 1913 söder om landsvägen. Nästa utvidgning skedde ytterligare söderut 1981. Den gamla kyrkogården kring kyrkan omges av en gråstensmur längs östra, södra och västra sidorna samt i nordöst. Utmed nordvästra sidan har muren ersatts av en häck. Dagens ingångar finns i väster, öster och söder. En större ingång ligger i söder och består av tre grindöppningar en stor i mitten och två mindre vid sidorna, hängda i fyra grindpelare murade med rött tegel. Grindarna och grindpelarna i öster och väster har liknande utseende men den östra grinden är en enkelgrind och den västra en pargrind. Kyrkogården är huvudsakligen gräsbevuxen med singeltäckta gångar, och enstaka grusgravplatser. Gravvårdarna är av blandad ålder och karaktär och enhetligt vända mot öster. Några äldre gårdsgravplatser finns bevarade. På kyrkogården ligger bland annat Nils Emitslöf (1866-1937) begravd. Nils var trädgårdsarkitekt och verksam utomlands under många år bland annat som föreståndare för franska statens botaniska trädgård i Alger. Kyrkogårdens äldsta gravvård står intill vapenhusets västra sida och tillhör Ola Person i Seflake död 1691. Nya kyrkogården begränsas mot landsvägen av en låg mur med järnräcke mellan stenpelare och västra sidan av en stenmur. I öster och söder kantas kyrkogården av en häck. Tre grindöppningar finns till nya kyrkogården med dubbla grindar hängda i grindstolpar av sten. En trädkrans kantar kyrkogårdens östra sida och enstaka träd finns i söder och väster. En städsegrön häck är planterad i gränsen mellan den senaste utvidgningen och den äldre delen. Nya kyrkogården är huvudsakligen grästäckt med några singeltäckta gångstråk. Gravplatserna ligger ordnade i rader från norr till söder och är av blandad ålder, från kyrkogårdens äldsta tid och framåt. De äldsta gravplatserna ligger i den östra delen av kyrkogården. I sydvästra delen ligger en naturlund för kistor och urnor med låga liggande naturstenar utan enskilda planteringar. Byggnader på kyrkogården Ett begravningskapell/bårhus ligger på nya kyrkogården i södra gränsen av dess äldsta del. Ritningen är daterad 1952 och kapellet/bårhuset bör ha uppförts strax därefter. Byggnaden har putsade vitkalkade murar, en stor port i norra sidan och ett litet rundbågigt fönster i öster. Taket är av rött tegel. Klockstapeln som tidigare låg norr om kyrkan på gamla kyrkogården är inte bevarad. Källor och litteratur Underhållsplan för Emmislövs kyrka, Restaurator AB, 2007. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Emitslöf en sockenbeskrivning, Pehr Johnsson, Göinge hembygdsförenings årsbok 1927. Emmislöv, historia och kultur kring en medeltidskyrka, Ingela Frid och Sven Jensén, Göinge hembygdsförening 2017. Emmislövs kyrka, Beskrivning sammanställd av Dan Sarkar 2003. Medeltida kyrkor i Skåne, databas upprättad av Barbro Sundnér, tillgänglig genom Svensk Nationell Datatjänst webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941 Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webbsida: https://app.raa.se/open/fornsok/ Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. Webbsida: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html |
