Stäng fönster Norrköping kn, Å-ÅKERBY 1:2 Å KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Å kyrka Å är en medeltida socken. Den medeltida kyrkan står kvar som ruin, ca 1, 5 km söder om nuvarande kyrkan som uppfördes 1845-46 i gråsten och tegel efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss och med Jonas Jonsson som byggmästare. Nya kyrkans planlösning är ett rektangulärt långhus med kor i samma bredd och en absidformad sakristia i öster bakom koret. Torn i väster med dubbla lanterniner, där den övre lanterninen är öppen och har ett krysstag som barriär. Kyrkan är i huvudsak oförändrad sedan byggtiden och har en nyklassicistisk utformning. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och rusticeringar, allt avfärgat i brutet vitt. Sadeltaket är täckt med svartmålad plåt. Rundbågiga fönster med bågar i gjutjärn. Ingång i väster genom tornet och dessutom finns en nord- och en sydportal omgivna av rusticerade mittrisaliter. Kyrkorummet har ett putsat tunnvalv och ingen direkt markering mellan långhus och kor. Färgsättningen är i dag huvudsakligen ljust grå. Invid kyrkan finns prästgård, f.d. skola och kommunalhus. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården består av tre kvarter: A, B och C. Allmän karaktär Kyrkogården präglas av sitt höjdläge och är öppen med en relativt ung trädkrans utanför. Norr om kyrkan ligger det gamla högreståndskvarteret A, där en relativt stor andel äldre vårdar bevarats och står blandat med yngre. Söder om kyrkan finns en rest av linjegravssystemet. Området har dock ännu inte i någon större utsträckning åter tagits i anspråk. I ytterkanterna mot öst och väst finns ett par rader av gravar med rygghäckar. Omgärdning En stödmur omger kyrkogården på varje sida. I väster är muren ca 1 m hög och av skarpkantad 1-3 m stor sten, lagd utan bruk. 4 bindringar finns inslagna i muren. Samma mur finns i norr, öster och söder. I norr är gravkapellet inbyggt i muren. I det sydöstra hörnet av kyrkogården kröns muren av en 0,6 m hög oxbärshäck. Ingångar Kyrkogården har ingångar i väster och söder. Huvudingången finns i väster och består av en pargrind i gjutjärn mellan fyrsidiga granitstolpar krönta av järnkulor. Grinden har ornament av bågar, kryss och kärvar i tre nivåer. Grinden i söder har samma utförande men är tredelad, med en fast mittdel. Vegetation I trädkransen ingår i väster två yngre och två lite äldre lönnar. På den norra sidan finns fem något äldre lönnar. Utmed den östra sidan står sex lönnar varav två är yngre. Slutligen längs den södra sidan står tre lönnar. Förutom i trädkransen finns vegetation i form av rygghäckar i kvarteren. I kvarter A finns längst i väster två 0,6 m höga idegranshäckar orienterade i nord-sydlig riktning. Norr om kyrkan finns två rygghäckar i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan en 0,5 m hög måbärshäck och utanför denna en 0,6 m hög tuja. På den södra sidan har det tidigare funnits system av häckar i nord-sydlig riktning. I kvarter B har alla häckar utom den västligaste, en 1 m hög tuja och den östligaste, en 0,4 m hög oxbärshäck tagits bort. I kvarter C finns de två östligaste häckarna, en 0,6 m hög måbärshäck och en 1 m hög tuja kvar. Gångsystem De ursprungliga grusgångarna inne i kvarteren är igenlagda i de flesta fall (gången från mittgången till kapellet finns kvar). I övrigt finns grusgångar från ingångarna till kyrkan och en bred gång runt densamma. Gravvårdstyper Kvarter A, norr om kyrkan, har en väl bevarad karaktär som område för högreståndsbegravningar. De stora statusvårdarna, typiskt höga och smala vårdar från tiden kring sekelskiftet 1800/1900, återfinns alla i kvarter A. Tidstypiska utformningar är obelisk, som J A Odéns gravvård, eller stele som Godsegaren Carl Mattsons och Hemmansägaren Johan Svenssons vårdar. Av de många grusgravplatser som kan ses på äldre flygfoton (se under kyrkogårdens historik) återstår idag fyra stycken, avgränsade med stenram eller buxbomshäck och i ett fall, bådadera. Bland dessa utmärker sig Fru Edbergs gravplats med stenpollare och järnkätting. Vården var dock svårläst vid inventeringstillfället. Väl värd att framhålla är också smidesmästaren Haglunds mycket stora och fint arbetade smideskors från 1933. Till de äldsta kvarvarande gravvårdarna, från tiden strax efter den nya kyrkogårdens invigning 1846, hör tre vackra gjutjärnskors. Hela kyrkogården är till viss del uppblandad med låga, breda moderna vårdar. I kvarter B finns ännu en vård kvar sedan linjesystemet. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964, varefter flertalet linjevårdar togs bort. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. Minneslund Församlingen planerar att anlägga minneslund. Byggnader Gravkapellet ligger i norra muren och är en vitputsad fyrkantig byggnad. Taket är ett falsat svartmålat plåttak krönt av ett kors. Porten är målad i en gröngul kulör. Genom souterrängläget finns en nedervåning som fungerar som redskapsbod. Övrigt Avfallshantering m.m. sker i anslutning till gravkapellets nedervåning, norr om kyrkan. |
