Stäng fönster Höör kn, GUDMUNTORP 11:1 GUDMUNTORPS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Drygt en mil sydväst om Höör ligger byn Gudmuntorp i ett svagt kuperat odlingslandskap med lövskogsområden som framförallt breder ut sig österut åt Östra Ringsjön. Byn är småskalig och präglad av skiftesreformerna med gårdar utspridda i det omgivande landskapet. Kyrkan är uppförd längs den slingrande byvägen och ligger som en utpost på Pinedalens norra sluttning. Den omgivande kyrkogården avgränsas av en tegelavtäckt gråstensmur samt av häckar. Strax väster om kyrkan ligger byskolan och i nordöst den tidigare prästgården. Området kring Gudmuntorp har varit bebott sedan stenåldern och kyrkbyn har medeltida ursprung. Omkring sekelskiftet 1200 uppfördes en stenkyrka på platsen för den nuvarande kyrkan. Rester av en romansk stenkista som daterats till tiden mellan 1000- och 1100-talet tyder emellertid på att här legat en ännu äldre kyrka. De första beläggen för kyrkbyns namn härstammar från början av 1300-talet då det skrevs Gutmundathorp. Ortnamnet utgörs av en sammansättning av det fornnordiska mansnamnet Gudmund med betydelsen gud eller beskyddare samt av torp som avser nybygge. En tingsplats sägs ha inrättats strax öster om byn 1413 vilken omnämns i 1747. I närheten av den gamla tingsplatsen ligger även den så kallade Kungskällan, som antas ha medeltida anor. Enligt kartmaterial från 1628 var byns bebyggelse belägen på den norra sidan om kyrkan och vid 1800-talets början fanns här sex gårdar. Laga skifte genomfördes under 1830- och 1840-talen och fick till följd att merparten av byns gårdar spreds ut på de kringliggande markerna. Ägarna vid Pungerups gods som ligger ett par kilometer nordväst om Gudmuntorp hade från 1600-talets mitt fram till 1919 patronatsrätt till kyrkan. Godsägarna hade därigenom rätten att tillsätta präster samt skyldighet att underhålla helgedomen. I början av 1820-talet köptes Pungerup av Karl XIV Johan. Kungen ska emellertid enbart ha gjort ett besök under sin tid som godsherre. När kyrkan byggs om på 1860-talet ägdes godset av greve Einert Carl Detlef Reventlow som i egenskap av patronus bekostade stora delar av byggnationen och de nya inventarierna. Kyrkogård Kyrkogården har asymmetrisk form med kyrkan belägen i den norra delen och omgärdas av en tegelavtäckt gråstensmur samt av häckar. Marken är terrasserad åt branten till Pinedalen i söder. Huvudentrén är belägen i väst i anslutning till kyrkans huvudentré och är liksom entrén åt bygatan i norr försedd med svartmålade järngrindar. Det finns även öppningar i häckomgärdningen åt sydväst som skapar en väg mellan bårhuset och kyrkogården. Grusade gångar löper mellan kyrkogårdens 25 kvarter som huvudsakligen utgörs av häckomgärdade grusgravar. Växtligheten består främst av buxbom, tuja, ädelcypress, idegran, sockertoppsgran, fågelbogran och kastanj. Kyrkogården har ett stort antal gravstenar tillkomna från 1800-talets mitt till 1930-talet. De äldsta återfinns norr och öster om kyrkan. Mitt på kyrkogården finns 14 högt växande ädelcypresser planterade i en oval form som omgärdar en familjegrav. Kyrkogården har utvidgats i olika etapper, exakt när är emellertid inte klarlagt. Ursprungligen var kyrkogården betydligt mindre och omgav kyrkans direkta närhet. Redan före skiftesreformerna genomfördes vid 1800-talets mitt hade kyrkogården troligen utvidgats söderut och vid 1900-talets början hade utvidgningar skett åt både sydöst och väster. 1924 upprättades ett förslag till utvidgning åt söder med bårhus av länsarkitekt Nils A. Blanck. Förslaget genomfördes till stor del med undantag för bårhuset. Kyrkogårdens karaktär har ändrats under århundradena och följt olika stilideal. Det kan antas att den ursprungliga kyrkogården liksom andra medeltida kyrkogårdar var enkelt utformad, gräsklädd och trädlös, med övervägande gravplatser av låga gravkullar utan särskild markering än möjligen ett enkelt träkors. Mer påkostade monument förekom också på Gudmuntorps kyrkogård. Bland dessa märks särskilt resterna av en tidig romansk stenkista som påträffades vid en arkeologisk utgrävning på kyrkogården. Kring sekelskiftet 1900 var Gudmuntorps kyrkogård lummig med flera trädsorter, buskar samt ett sorgeträd. Gravarna var gräsbevuxna och ramades in av låga häckar. Vid utvidgningen på 1920-talet anlades stora kvarter med tydliga gångsystem och mindre växtlighet än på den befintliga delen. Mitt på den nya delen av kyrkogården iordningställdes en oval plats omgärdad av 14 ädelcypresser. Den utvidgade delen togs i bruk från väster och vid 1900-talets mitt var den fylld till hälften. Kyrkogårdens norra del planterades med fler tujor och lövträd under 1960- och 1970-talen. 1988 anlades en minneslund i kyrkogårdens sydöstra del ritad av Lennart Sunemark. Byggnader på kyrkogården Strax utanför kyrkogården i sydväst uppfördes 1952 ett bårhus ritat av LBF Arkitektkontor i Lund. Huset har vitputsade murar och sadeltak avtäckt med rött lertegel. På gavelsidan åt vägen finns huvudentrén som utgörs av en rakt avslutad pardörr med rundbågigt överljus. På motsatt gavel finns en enkel dörr, även här med rundbågigt överljus. Långsidorna har vardera två rundbågiga fönster placerade i djupa nischer. Söder om bårhuset ligger vaktmästeri, förråds- och arbetsbod. Huset är utfört i dimensioner likt bårhuset och är vitmålat med sadeltak avtäckt med rött lertegel. Källor och litteratur Lantmäteriet: historiska kartor. Gudmuntorps kyrka, Underhållsplan (2006-10-30), Ponnert Arkitekter AB, Lund. Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. Gudmuntorp kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2016), Barup & Edström arkitektkontor AB Malmö, Simrishamn. Jansson, P, Murverksdokumentation. Gudmundtorps kyrka. Gudmuntorps socken. Skåne, Landsantikvarien i Malmö- hus län, Skånes Hembygdsförbund, 1990. Wahlberg, Mats (red.), Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), Uppsala 2003. Fornsök: Riksantikvarieämbetet Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2018-02-13. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Landskapsvård. Kulturmiljöprogram. Översiktliga kommunbeskrivningar: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Hoor.aspx, hämtad 2018-02-10. Gudmunstorps kyrka, Svenska kyrkan, Ringsjö https://www.svenskakyrkan.se/ringsjo/kyrkorna, hämtad 2018-02-04. |
