Stäng fönster Färgelanda kn, FÄRGELANDA PRÄSTGÅRD 1:1 M.FL. FÄRGELANDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: FÄRGELANDA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1439, år 1900: 3038, år 1995: 3417 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Färgelanda ligger i de södra dalbygderna ca 2,5 mil norr om Udevalla och utgör en del av Valbodalens riksintresseområde. Området omfattar bebyggelse, bl.a. kyrkor, av stort kulturhistoriskt värde som visar områdets kontinuerliga landskapsutveckling. På den gamla kyrkogården, som har medeltida ursprung, finns det fristående gravkoret över ätten Rydingswärd kvar, vilket uppförts under från 1700-talets senare hälft eller 1800-talets början. Den nuvarande kyrkan från 1869-70 ligger ett stycke söder om den gamla kyrkplatsen. Kyrkan är belägen på en markant höjd, Sandkullen, i ett avgränsat skogsområde mellan tätortens bebyggelse och odlingsmarken. Närmast kyrkan ligger prästgården. RASERAD KYRKA / RUIN - belägen på annan plats (FÄRGELANDA KYRKPLATS). I: Den medeltida kyrkan var sannolikt uppförd av sten, men i övrigt av okänd utformning. Enligt Johan Hammarins beskrivning av Färgelanda pastorat från 1830-talet hade den ursprungliga kyrkan ombyggts åren 1707 och 1762, bägge gångerna i öster. Prosten J. Ferlin uppger i sin berättelse över den nya kyrkans tillkomst att föregångaren hade ett tresidigt avslutat korparti. Vid tiden för kyrkans rivning fanns också ett timrat vapenhus i väster. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan uppfördes 1869-70 och består av ett rektangulärt långhus med rakslutat korparti, sakristia i öster samt västtorn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade exteriör artikuleras med hörnlisener och gesims som oavbruten löper runt samtliga byggnadskroppar. Långhuset och den något lägre sakristian har skiffertäckta sadeltak; tornet kröns av en kopparklädd huv, med lanternin och spira. De stora fönsteröppningarna är rundbågiga. Ingångar i väster genom tornet och mitt på långhusets södra sida. Sydportalen markeras med utskjutande omfattning, liksom hörnpilastrarna och taknocken krönt med litet prydnadstorn. Kyrkorummet har flera tidstypiska stildrag, däribland takstolens nygotiska respektive altarväggens klassiserande snickerier. Kyrkans fasta inredning är i huvudsak samtida med dess uppförande; den nuvarande altarprydnaden, en triptyk av Harry W. Svensson, tillkom emellertid så sent som 1970. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. |
