Stäng fönster Mellerud kn, HOLMS-BERG 1:15 HOLMS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: HOLM BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1063, år 1900: 2516, år 1995: 4683 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på Dalsboslätten ca 1 km nordost om Mellerud. En allé leder från kyrkan till säteriet Berg, den enda bebyggelsen i kyrkans närhet. Säteriet, som troligen är ett av Dalslands äldsta, ingår i ett riksintresseområde tillsammans med fornlämningar och kyrka. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i öster samt vapenhus i söder. I: Medeltida stenkyrka av i övrigt okänd utformning. Sannolikt ingår ännu partier i den nuvarande kyrkan, men dess läge och omfattning är inte säkert kända. Till största delen i riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Kärnkyrkans befintliga planform är sannolikt resultatet av en nybyggnad under 1600-talet, med återbruk av delar av föregångarens murar. I vapenhusets yttervägg finns en stenplatta med årtalet 1644. Sakristian uppfördes 1873. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är utvändigt vitputsade och genombryts av stora, rundvälvda fönsteröppningar - förstorade under 1800-talet. Samtliga byggnadskroppar har skiffertäckta sadeltak, långhusets och sakristians är valmade i öster. Ingång på västgaveln samt i söder, via vapenhuset. De vitputsade innerväggarna kröns av ett platt innertak, med målningar från 1742 av Hans Georg Schüffner. Vid en omfattande inre restaurering 1945, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, avlägsnades flera av det sena 1800-talets förändringar för att framhäva kyrkorummets 1700-talskaraktär. Vid detta tillfälle tillkom även den nuvarande bänkinredningen. Altaruppsats och predikstol härrör från 1727 respektive 1742, den sistnämnda ett verk av Isak Schullström. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. |
