Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Munkedal kn, PRÄSTBOL 1:2 SANNE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: SANNE
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 531, år 1900: 971, år 1995: 232

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Platsen för den gamla kyrkan var strax söder om den befintliga. Sanne kyrka ligger tämligen högt mot en bergssida, något hundratal meter (ca 200 m) från Sannesjön. Tomten är plan och omgiven av lövträd. Till kyrkomiljön hör stallar, i öster. Kyrkan är belägen på fastigheten Prästebols ägor och i anslutning i sydost ligger enstaka gårdsbebyggelse samt ett ålderdomshem. Landskapet präglas av Lerdalsälvens dalgång som löper från länsgränsen i norr till Lersjön i sydväst. Dalgångsbygden omges av kuperade skogsmarker. Sanne ligger ca 35 km norr om Uddevalla, nära gränsen mot Dalsland.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En kyrka i Sandarud omnämns första gången i biskop Eystens visitationsbok 1391. Dess utformning är okänd, men troligen var den uppförd av trä. Riven, när ny kyrka uppfördes sannolikt på samma plats.

II: En träkyrka uppfördes i början av 1700-talet. Enligt inventeringsprotokollet 1830 (ATA) var koret jämnbrett med långhuset och kyrkan hade ett torn av trä i väster. Kyrkan ommålades 1778. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes omedelbart norr om träkyrkan. Delar av kyrkan samt inventarierna försåldes på auktion.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande kyrkan är från 1847 med ett lågt och kraftigt torn från 1850, byggd av sten. Ritningarna utarbetades av Johan Fredrik Åbom. Kyrkan är enskeppig med långhus och ett tresidigt avslutat korparti i öster. Sakristian är inrymd i korets östligaste del.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad, nyklassicistisk exteriör. Långhus med korparti har gemensamt sadeltak, valmat i öster. I väster reser sig tornet med lågt takfall, lanternin och spetsig spira. Kyrkan har höga, rundbågiga fönster i tidsenlig stil. Ingång i väster via tornets bottenplan, som fungerar som vapenhus. Interiören är i flera avseenden välbevarad sedan byggnadstiden förutom i korpartiet, där ändringar vidtagits under senare tid. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv med kraftig dragbjälke över långhuset och vitmålade dragjärn över koret. Polygonen har ett hjälmvalv. Vid en restaurering 1966 under Kaj Christensen byggdes en ny skärmvägg mellan kyrkans östligaste parti, som i norr inrymmer sakristian, i söder ett förråd. I en nisch i väggens mittparti placerades altaret, som nu flyttats längre mot väster. Den ursprungliga altaruppsatsen utgjordes från av ett kors med svepduk. På 1980-talet utbyttes korset mot den äldre kyrkans altartavla, en oljemålning inom profilerat ramverk utförd av Jonas Ahlstedt 1755. Predikstolen från 1800-talet ommålades 1966. Den slutna bänkinredningen byggdes 1921. 1966 togs bänkarna bort under orgelläktaren i väster. Den är från kyrkans byggnadstid.

Dopfunt av täljsten, 1200-tal. Möjligen provinsiellt arbete. Skadad. Dopfunt av trä, möjligen 1700-tal. Målningen senare.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.