Stäng fönster Nykvarn kn, TURINGE KYRKA 1:2 TURINGE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - TURINGE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1198, år 1900: 1824, år 1995: 6825 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge på en höjd i Mälarbygden. Nedanför kyrkan ligger klockargården från 1798, sockenmagasin från 1810 och skolhus från 1841. Till den närbelägna herrgården Vidbynäs leder en allé. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus, ett oktogonalt högkor i öster (även gravkor för Erik Dahlbergh), sakristia mitt på långhusets norra sida, vapenhus i söder samt torn i väster. Den ursprungliga kyrkan bestående av långhus och smalare kor (grundstenar observerade vid restaurering 1959) uppfördes förmodligen mot 1100-talets slut. Något senare, troligtvis under 1200-talet, tillkom torn och sakristia. Sannolikt under 1300-talets första hälft omvandlades byggnaden genom korets rivning och långhusets förlängning österut, till en salkyrka. Vapenhuset tillkom antagligen på 1400-talet. På 1690-talet uppfördes gravkoret efter Dahlberghs ritningar. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Mot det enkla, sadeltäckta långhuset med rundbågiga fönsteröppningar kontrasterar det av storslagen kolonn- och pilasterarkitektur präglade koret - ett av barockens mest framträdande monument i Sverige. Den kvadratiska grundformen sätts i rörelse av svängda murpartier, och även av det koppartäckta kupoltakets varierade form. Tornet kröns av en lanternin från 1805. Kyrkorummet nås genom portalen i väster, innanför vilken en stor runsten är placerad. Vapenhuset, med rester av en romansk portal, används numera som väntrum. Långhuset präglas av det klöverbladsformade valvet. Valvet slogs 1732 och försågs 1891, liksom de vid det tillfället avjämnade medeltida väggarna, med listverk. Inredningen är till del från detta år. Koret belyses av fönstren i väggarnas breda nischer. Ovanpå den kraftiga taklisten är skulpturer placerade, och i valvet infällda fält med reliefer. De mycket välbevarade stuckaturerna är utförda av Giambattista Brentano. Altarprydnaden, ett krucifix, som avtecknar sig mot östfönstret, i rik arkitektonisk och skulptural omramning, är utförd av Zacharias Jerling efter anvisningar av Erik Dahlbergh. Den flankeras av två sandstensskulpturer av Nicolaes Millich, vilka inköptes av Dahlbergh på 1680-talet. Utöver själva koret påminner ett flertal begravningsvapen om Dahlbergh. Kyrkans sandstensfunt med ett yttre tapphål i foten, är från romansk tid. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
