Stäng fönster Göteborg kn, KVIBERG 741:21 KVIBERGSNÄS LANDERI
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Ett landeri var en avgränsad mark som tillhörde staden och som låg utanför det bebyggda stadsområdet. Magistratet fördelade arrendena på stadens mark. Syfte med att inrätta landerier var att ge möjlighet för stadens invånare att bruka jorden. Städernas befolkning var beroende av sitt självhushåll av jordbruksprodukter vid sidan om hantverk, handel och förvaltning. Landerierna arrenderades ut till personer med bostad i staden. Därmed kunde familjens tomtmark inne i staden användas till annat än byggnader för djurhållning och förråd. Besittningsrätten kunde säljas däremot inte marken som ju var stadens. Landerierna kom att i stor utsträckning arrenderas av magistratens ledamöter och framstående köpmän. Arrendatorerna bebodde landeriet främst sommartid. Tidigt tycks små stugor "arbetarbostäder" ha byggts på landeriernas marker. De flesta stadsbor hade inte tillgång till landerimark utan odlade för husbehov i små kålgårdar i anslutning till bebyggelsen. Göteborg övertog de landerier som var etablerade av Nya Lödöse, te x Kviberg från år 1473. Städernas jordbruk avvecklades under 1800-talet och på 1860-talet började staden lösa in landerierna från den "ständiga besittningsrätt" som arrendatorerna så småningom fått. År 1899 löste Göteborg stad in Kvibergsnäs landeri. Kvibergsnäs landeri tillhörde stadens 12:e rote nr 3. Gustaf II Adolf engagerade holländska bönder för att utveckla det svenska jordbruket med boskapsskötsel och mejerihantering. De fick till att börja med bruka delar av Nya Lödöses landerimark för sitt mönsterjordbruk. År 1656 fick burggreve Israel Norfelt ensam besittningsrätten till Kvibergsnäs landeri. (Under 1600-talet var burggreven den högste juridiske och militäre ämbetsmannen i Göteborg och Malmö. Källa: NE ) Sekreteraren L Böcker fick år 1690 ensam besittningsrätt och under hans tid tillkom nya byggnader och en trädgårdsanläggning. Under 1700-talet bytte landeriet ägare flera gånger bl a ägde muraråldermannen J S Rancke landeriet en tid. Det var då bebyggt med ett relativt stort bostadshus, ladugård och uthus. Åren 1799-1847 ägdes Kvibergsnäs av konsul Jonas Malm med familj. Under hans tid fick landeriet i huvudsak sitt nuvarande utseende med huvudbyggnad och två bostadsflyglar samt ekonomibyggnader uppförda kring en sluten gård. Enligt bouppteckningen uppfördes ladugården 1789. Pga brand skadades den ena bostadsflygeln på 1880- talet och återuppfördes med ungefär samma utseende. Stadsfullmäktiges Handlingar 1899 beskriver och värderar landeriets olika byggnader. Förutom de byggnader vi ser idag tas bl a upp tre avträdeshus, brygghus och två lusthus. Ladugårdsbyggnaden är här högst värderat, 20 000:- medan stora boningshuset (med fler än 10 rum) värderas till 12 000:-. ( GSM arkiv.) 1940-talet genomfördes en större renovering och byggnaderna blev "hemsysterskola". Ekonomibyggnaderna nyttjades till 1973 för jordbruksändamål. 1978 - 85 restaurerades delar av anläggningen genom ett projekt som drevs av Chalmers Tekniska Högskola. En del av ladugårdens nordvästra del har rivits. Ägarlängd: 1656 fick burgreve Israel Norfelt besittningsrätten till Kvibergsnäs. 1690 L Böcker ägare. Besittningsrätt. 1701 Borgmästare H. von Gerdes. Flera olika ägare. 1755 Rancke (bouppteckning 1761) 1799 konsul Jonas Malm till bouppteckning 1808 1847 kronomagasinsföreståndaren Gustaf D Schmidt. 18 69 Broddelius 1899 staden inlöste besittningsrätten. 1900 Corps de Logi bostad för högre officerare. |
