
			Bebyggelseregistret (BeBR)

Stockholm kn, LANTMÄTAREN 2 S:T JACOBS KYRKA (JAKOBS KYRKA )

Anläggningspresentation
Namn	S:T JACOBS KYRKA (JAKOBS KYRKA ) (akt.)
Län	Stockholm
Kommun	Stockholm
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats
Senare kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats
Fastigheter	LANTMÄTAREN 2

Historik
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT. Grundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 1630-40-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. H... Läs mer i eget fönster
Redan 1311 omnämns i ett gåvobrev för första gången S:t Jacobs kapell eller kyrka. Kulten av den äldre aposteln Jacob, S Jacob di Compostela som gett kyrkan dess namn, var mycket utbredd under 1300-talet. S:t Jacob var de resandes skyddshelgon med pilgrimens olika attribut, bl a musslan, som återfinns som dekorativ form på flera ställen i dagens kyrka. Sannolikt revs det lilla träkapellet omkring 1430 och ersattes av en treskeppig kyrka av tegel, som dock inte hann bli mer än knappt hundra år gammal. Efter Västerås riksdag 1527 revs även denna kyrka i enlighet med Gustav Vasas beslut. 1575 års kyrkoförordning föreskrev att varje ... Läs mer i eget fönster

Historik

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Grundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 1630-40-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. H...

Läs mer i eget fönster

Redan 1311 omnämns i ett gåvobrev för första gången S:t Jacobs kapell eller kyrka. Kulten av den äldre aposteln Jacob, S Jacob di Compostela som gett kyrkan dess namn, var mycket utbredd under 1300-talet. S:t Jacob var de resandes skyddshelgon med pilgrimens olika attribut, bl a musslan, som återfinns som dekorativ form på flera ställen i dagens kyrka.

Sannolikt revs det lilla träkapellet omkring 1430 och ersattes av en treskeppig kyrka av tegel, som dock inte hann bli mer än knappt hundra år gammal. Efter Västerås riksdag 1527 revs även denna kyrka i enlighet med Gustav Vasas beslut. 1575 års kyrkoförordning föreskrev att varje ...

Läs mer i eget fönster

År 1580 - 1643 Nybyggnad
Åtgärd	1580 Grundläggning av kyrkan påbörjas enligt en korsformig plan. 1588–93 Planerna förändras och bygget påbörjas av en kvadratisk salkyrka med fyra pelare på vilka ett torn skulle vila, stort kor i öster och vapenhus i väster. 1600-Ändrade planer på nytt varvid kyrkorummet förlängs med två travéer, de två västtornen påbörjas. 1633 Efter ytterligare några uppehåll fortsätter bygget på nytt. 1643 Kyrkan invigs.

År 1580 - 1643 Nybyggnad

Åtgärd

1580 Grundläggning av kyrkan påbörjas enligt en korsformig plan. 1588–93 Planerna förändras och bygget påbörjas av en kvadratisk salkyrka med fyra pelare på vilka ett torn skulle vila, stort kor i öster och vapenhus i väster. 1600-Ändrade planer på nytt varvid kyrkorummet förlängs med två travéer, de två västtornen påbörjas. 1633 Efter ytterligare några uppehåll fortsätter bygget på nytt. 1643 Kyrkan invigs.

År 1922 - 1923 Nybyggnad
Åtgärd	Gravkapell uppförs i norra delen av kyrkogården. Arkitekt Ernst Stenhammar.
Upphovsman	Ernst Stenhammar (Arkitekt)

År 1984 - 1985 Nybyggnad
Åtgärd	Församlingshus uppförs på platsen för gravkapellet från 1920-talet. Arkitekt Sven-Olof Larsson
Upphovsman	Sven-Olof Larsson (Arkitekt)

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stockholm kn, LANTMÄTAREN 2 S:T JACOBS KYRKA (JAKOBS KYRKA )