Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borås kn, TÄRBY 27:1 TÄRBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

TÄRBY KYRKA
2/13/03
Motivering
KYRKOMILJÖN - Tärby kyrka med omgivande kyrkogård har en mycket hög placering i en omkringliggande bymiljö i småskalig jordbruks- och skogsbygd. I omgivningen finns förhistoriska gravfält så kyrkans placering ingår i en kontext med lång kontinuitet. Gårdarnas lägen runt kyrkan är intakta sedan medeltiden och Skräddaregården, med välbevarade huvudbyggnader från 1800-talet och ekonomibyggnader från 1900-talets första hälft, gränsar till och samverkar med kyrkomiljön och har därför ett högt miljövärde. Tärby kyrkomiljö är utpekad som en av Borås värdefulla kulturmiljöer.

KYRKOANLÄGGNINGEN - På kyrkogården står en fristående klockstapel från 1750-talet och intill den ett avträde. Kyrkogården har bevarat ett ålderdomligt utseende med klivstättor över de omgivande stenmurarna, grusgångar endast på det yngre gravområdet, stora ytor utan vare sig gravar eller gravvårdar, en klunga gamla gravvårdar, främst från 1600-talet, samt en solvisare. De senare och ytterligare några gravvårdar har tillmätts stora kulturhistoriska värden. Karaktären kan härledas till tiden före 1800, varefter planläggning och kvartersindelning av kyrkogårdarna blev vanligare. Trädrader av främst askar finns, och de äldre träden kan härröra från de för varje gård beordrade planteringar under 1700-talets senare hälft.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan uppfördes troligen under 1200-talet i romansk stil. Den är en av tre bevarade kyrkor med medeltida ursprung i Ås kontrakt. Kyrkans exteriör bevarar tydligt det utseende kyrkan fick i och med att det medeltida långhuset byggdes till med nytt kor 1748-53 och en sakristia 1755. Fönstren upptogs cirka 20 år senare. Kyrkans ringa bredd och tornlöshet pekar dock mot kyrkans medeltida ursprung. En restaurering 1995 gav exteriören ytskikt som till material och utseende bättre harmonierar med kyrkans ålder. Kyrkans interiör präglas rumsligen av utformningen under 1700-talets andra hälft. Altartavlan och predikstolskorgen från sent 1600-tal, med framtagna eller återskapade äldre bemålningar, förstärker detta tidsskikt i interiören. Bänkinredning och läktarunderbyggnader med trappa, möjligen även läktarbarriären, från 1956 är också påtagliga element i kyrkorummet. Dopfunten är medeltida och minner om kyrkans kontinuitet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkomiljöns status som en av Borås kommuns värdefulla kulturmiljöer.
- Kyrkan och kyrkogårdens placering i landskapet med lång kontinuitet som
begravningsområde.
- Kyrkan som en del av en sammanhållen medeltida bystruktur, där
Skräddaregården har ett särskilt miljöskapande värde.
- Kyrkogårdens ålderdomliga karaktär med murar, klivstättor, trädrader
innanför murarna, gamla och ovanliga gravvårdar och sammanhållna ytor,
samt grindpartiet.
- Klockstapeln.
- Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens karaktär av medeltida kyrka präglad av om- och tillbyggnader
under 1700-talets andra hälft.
- Tillämpningen av traditionell putsteknik som ger en förtjänstfull, naturligt
skiftande, levande yta.
- Interiörens bevarade rumsliga karaktär av 1700-talets utformning.
- Bevarade äldre inventarier och dess äldre bemålning.
- Innertakets form.