Stäng fönster Sundsvall kn, LIDENS-BYN 1:46 LIDENS KYRKA
Anläggning - Värdering
| LIDENS KYRKA | |
| 12/31/16 |
| Motivering |
|---|
|
Lidens nya kyrka ligger högt och centralt i bykärnan. Det är i formen en traditionell långhuskyrka med östlig korabsid och västtorn. Den i stort sett oförändrade exteriören har något av akademiskt skolexempel över sig och karaktäriseras av konflikten mellan de stilideal som präglade kyrko-byggandet vid 1850-talets mitt, d.v.s. striden mellan klassicism och medeltida gotik, som kanske också pekar på de två olika upphovsmännens kynne, arkitekten Söderlund och byggmästaren Nordell. Den klassicistiska 1700-tals traditionen med vitputsade fasader och detaljer är generell, men att Söderlund haft Härnösands domkyrka som förebildlig är inte svårt att se med den korabsidlösning med överljus han åstadkommit. Detta fanns ju f ö i de samtida Ramsele nya- och Njurunda kyrkor. Vidare har kyrkan kusiner i både Ramsele och Ytterlännäs när det gäller långhus-lösningen med centrala frontoner i takfoten. Nordells gotiska lanternin bryter av den klassiska detaljeringen. Interiören präglas starkt av uppförandetidens 1850-tal. Stor och bred och hög, samt ljus volym. Välbevarad i helhet och detaljer. Interiören är elegant och stram. Den har en mycket ovanlig korlösning inom stiftet, där utformningen av koret med en krans av överljusfönster och anordningen med läktare över inbyggda rum mot korbågen tycks vara Nordells idé, vilket framgår om man jämför med dennes kyrka i Rätan, Jämtland. Men naturligtvis har domkyrkans korlösning också varit en idégivare här. 1920-talets tillagda läktarunderbyggnad och innerdörrar vid entréerna påverkar föga. Däremot gör 1959-talets ombyggnad av korgolv och bänkkvarter visst intryck, men även här underordnat helheten. Att särskilt tänka på: * Kyrkotomtens kvarvarande bogårdsmur, de gräsbevuxna gravkvarteren och den skogliga karaktären i den utvidgade delen i nordöst ger alla kyrkotomten sin karaktär * Den välbevarade exteriörens tydliga mix av stilideal vid 1800-talets mitt bl.a. synliga i fönsterutformningens spröjsverk och lanterninens gotiska strävan i kontrast till de klassicistiska detaljerna i övrigt, speglar väl 1800-talets ambivalens kring stilvalen * Interiörens historiska elegans som svårligen tål förändringar i den östra delen. * Den ovanliga korlösningen med korläktare, som i stort saknar släktingar inom stiftet * De skickligt utformade inredningssnickerierna – altarring, altaruppsats, predikstol, nummertavlor, orgelfasad och läktarbarriär - som förmodligen alla är ursprungliga från byggnadstiden och speglar hantverkskunnandet vid 1800-talets mitt. Litteratur: Berthelson, Bertil, Lidens gamla kyrka, Svenska fornminnesplatser 31, 1968 Lindgren, Mereth, Att lära och att pryda, 1983, s. 296 SvK, [1998], s. 177ff. SvK, Medelpad, 1939, s. 235-244 |
