Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Herrljunga kn, ERIKSBERG 7:1 ERIKSBERGS GAMLA KYRKA

 Anläggning - Värdering

ERIKSBERGS GAMLA KYRKA
11/9/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Landskapet kring Eriksbergs gamla kyrka är en kuperad jordbruksbygd kring ån Lidan och den nya kyrkan från 1885 står på en annan höjd inom synhåll från den gamla kyrkkullen. Området är enligt kommunens kulturmiljöprogram en skyddsvärd kulturhistoriskt värdefull miljö. Eriksbergs gamla kyrka står på en kulle vid landsvägen med ett skolområde längs kyrkogårdens ena sida, där äldsta byggnaden är folkskolan från 1895. En gammal offerkälla, S:t Eriks källa, utgör idag brunn till skolan. En parkering finns vid vägen och där går en allékantad väg fram till prästgården byggd 1880, en av de bästa bevarade prästgårdarna i Herrljunga kommun.

KYRKOANLÄGGNINGEN - Eriksbergs gamla begravningsplats kring kyrkan är tagen ur bruk sedan den nya anlades 1885, så endast ett fåtal gravvårdar och minnesstenar finns. Till kyrkogården leder från vägen två putsade gamla stigluckor med nyare smidesgrindar och gamla kallmurar inhägnar området. Kyrkan omges av böljande gräsmattor utan gångar och spridda höga lövträd. Anläggningen har alltså något av en karaktär samtida med kyrkan. Invid kyrkan finns en klockstapel från 1955 och i ena hörnet står ett uthus.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Eriksbergs gamla kyrka är en intakt romansk absidkyrka och anses vara en av Västergötlands bäst bevarade och intressantaste medeltidskyrkor. Det arkitekturhistoriska värdet är således mycket högt. Den bedöms vara från 1100-talet, 1153 enligt dendrokronologisk datering och ingår i en västgötsk grupp om sju bevarade kyrkor med denna plantyp som uppförts före 1200-talets mitt. Plantypen, ursprunglig västport, långt långhus med sidoportarna långt österut, romanska målningar av hög kvalitet, utsökta gåvor från biskop Bengt den gode och romanskt absidfönster med så kallad himlatrappa (en av tre i stiftet) gör att kyrkans tillkomst kopplas till någon profan eller sakral makthavare. Enligt traditionen och tolkningar av målningar med konungahelgon skulle det gälla den Erikska ätten, knuten till gården Gate i socknen, med kung Erik och sonen kung Knut som båda betraktade som helgon efter döden. Här finns således höga byggnads- och personhistoriska värden. Kyrkan har landskapets mest fullständiga målningssvit av romansk karaktär och bedöms vara från omkring 1170 vilket ger kyrkan avsevärda konsthistoriska värden. Byggnadens utformning har drag av samtida dansk/skånsk arkitektur. Takstolen är till största delen av kryssad typ, vanlig för landskapets medeltida kyrkor, men längst i väster finns också takstol av romansk typ som också härleds till en något senare dansk/skånsk influens. Kyrkan är således som helhet ett viktigt byggnadsteknikhistoriskt dokument. Den ursprungliga sydportalen med medeltida järnslagen dörr finns kvar, liksom nordportens omfattning. Två vapenhus har tillkommit, ett murat och ett timrat. Sakristian har liksom koret tunnvälvt tak och kryssad takstol, men dateringen är osäker. Fönsteröppningarna sitter asymmetriskt och vidgades på 1800-talet. Genom sina höga och ranka proportioner och små gluggar ger kyrkan ett borglikt intryck. Eftersom kyrkan togs helt ur bruk från 1885 till 1920-talet och sedan mest brukades vintertid fram till 1970-talet, då den åter blev sockenkyrka, är interiören också välbevarad. Den påtagligt ålderdomliga atmosfären har autenticitetsvärden och upplevelsevärden. Medeltida dopfunt och altare är kvar samt en något yngre järnbeslagen dörr till sakristian. De romanska målningarna togs fram 1949 men är hårt nötta men ger tillsammans med korets tunnvalv och absiden med himlatrappan kyrkorummet sin särprägel. Kyrkoinredning från 1500-talet är ovanligt i landskapet, men predikstolen är daterad 1574 och är, liksom de sannolikt något yngre mycket originella läktarbarriärerna, dekorerade med bandflätor och har högt konsthistoriskt värde. Läktaren i sig är välbevarad och det handhyvlade virket är hantverkstekniska dokument och förstärker upplevelsen av kyrkans ålder. Altarringen och en före detta läktartavla är från 1700-talet liksom takets spegelvalv i blå originalfärg, säreget nog dekorerat med figursågningar. Taket ger långhuset en individualitet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan ingår i en skyddsvärd kulturhistoriskt värdefull miljö enligt
kommunens kulturmiljöprogram.
- Kyrkogårdens stigluckor och kallmurar.
- Bevarade medeltida murverk och takstolar utgör ett omistligt historiskt
dokument, vilket här avser i stort sett hela kyrkan.
- De romanska kalkmålningarna.
- Kyrkan har så höga kulturhistoriska värden att varje förändring av såväl
exteriör som interiör är känslig.