Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Herrljunga kn, FÖLENE 14:1 FÖLENE KYRKA

 Anläggning - Värdering

FÖLENE KYRKA
10/15/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Kyrkan ligger bland spridda gårdar i en jordbruksbygd och ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. I närheten finns ett bygravfält från järnåldern. Kyrkplatsen ligger som ett nav för alla socknens tillfartsvägar. Kyrkstallet är omsorgsfullt utformat och välbevarat och står vid vägen nära huvudingången, med ena väggen upplagd på kyrkmuren. Spilta och dass finns kvar och huset representerar en ofta riven byggnadskategori som vittnar om tiden före bil och vattenklosett. Det förstärker också upplevelsevärdet av kyrkomiljöns höga ålder.

KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkplatsen är medeltida och har utvidgats i flera omgångar, senast 1973 utanför bogårdsmuren. Kyrkogården har innanför muren en trädkrans men är ålderdomligt trädlös i övrigt med sammanhållna gräsytor och naturligt gångsystem mellan muröppningar och ingången. Gamla smidesgrindar finns bevarade. Liksom vid två andra kyrkor i pastoratet står runstenar i anslutning till kyrkobyggnaden.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Fölene kyrka är en tidigmedeltida kyrka med stora delar av det medeltida murverket bevarat, där ett högt placerat fönster ingår. Den samtida dopfunten är i bruk. Kyrkans nuvarande utformning härrör från om- och tillbyggnader redan under 1600-talet med tresidig avslutning, större fönster och västport. En liten trätakryttare byggdes som klocktorn 1710 och tillbyggd sakristia senare samma sekel. Torntypen är karaktäristisk för dessa trakter. Exteriören har kvar en ålderdomlig prägel med synliga remstycken, en avslagen trappsten och skeva fönsteröppningar, byggnadsteknikhistoriska dokument som ger upplevelsevärden kring byggnadens ålder. Trots inredning och inventarier från såväl medeltid (dopfunt) och barock (innertak, predikstol och altaruppsats ) som egenartade bänkar, vars form har sin like i Remmene kyrkbänkar från 1870, ger kyrkorummet ett samlat intryck. Äldre kalkmålningspartier är framtagna. Intressant är att såväl predikstolens tak som korg har motsvarigheter i Eggvena och Remmene kyrkor i pastoratet. Vapenhuset har en mycket ålderdomlig takstol med byggnadsteknikhistoriskt värde. På vinden finns gamla bemålade brädor kvar, delvis infogade i tornväggen.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkomiljöns status som del i ett område av riksintresse för
kulturminnesvården.
- Kyrkstallet.
- Kyrkogårdens få grusgångar, smidesgrindar och trädkrans.
- Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriörens karaktär av om- och tillbyggd medeltidskyrka under 1600-
talet.
- Det lilla klocktornet är ett särdrag för trakten.
- Vapenhusets åldriga takstol.
- Innertakets form.
- Bevarade äldre inventarier, även bänkarna.