Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Herrljunga kn, ÖRA 5:1 M.FL. ÖRA KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÖRA KYRKA
10/21/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Öra kyrka ligger i ett område med många bevarade medeltidskyrkor i en flack skogrik jordbruksbygd utan direkt angränsande bebyggelse till kyrkogården. Kyrkan ligger vid landsvägen och på en något högre marknivå än omgivningen.

KYRKOANLÄGGNINGEN - Öra kyrka och kyrkogård har medeltida anor och har således en lång historisk kontinuitet. Kyrkogården har en anspråkslös karaktär med sammanhållna gräsytor utan planteringar och endast en grusgång till kyrkporten. En trädkrans visar på den äldre sträckningen och kallmurar utgör stödmurar ned till omgivande marknivåer. Grindpartiet är flyttat med de äldre grindstolparna och dess ovanliga gamla träkrön i behåll. En utvidgning skedde 1963 då en ekonomibyggnad uppfördes som är intakt.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Öra kyrka bedöms vara uppförd sent på 1200-talet med ett rektangulärt långhus utan markerat kor. Omfattningen av bevarade medeltida murar är inte utredd. Den romanska dopfunten är i bruk och en skulpterad 1200-talsmadonna finns också bevarad. Exteriören har idag en splittrad karaktär med det lilla slutna, slätputsade långskeppet, breddat och tillbyggt med tresidigt avslutat kor så sent som 1820, sakristia i trä från 1830-talet och det kraftiga, nyromanska tornet med tidstypiskt blottad granitkvaderstomme från 1913-14 som därtill har en liten lanternin på mer nyklassicistiskt vis. Tornets stil utgår ifrån 1800-talets idéströmningar om att förstärka kyrkans arkitektoniska ursprung, det romanska. Öra är den enda medeltida kyrkan i Skölvene pastorat som försetts med torn. Kyrkan i grannsocknen Kärråkra (Södra Vings pastorat) har ett snarlikt utseende. Omfogningar har varit nödvändiga men i övrigt är tornet intakt. Kyrkorummet är en salkyrka som har kvar sin rumslighet från 1820-30-talen men interiören präglas främst av den odaterade barockinredningen från 1600-1700-talen med predikstol, bänkdörrar och läktarbarriär. De har en alla en skuren dekor av bandflätor i arkadmotiv som skapar en sällsynt enhetlighet i inredningen, som till viss del återställdes av arkitekt Adolf Niklasson vid en renovering 1956-57. Det som består av empirinredningen är sannolikt den målade klassiserande, robusta, originella tandsnittsfrisen längs taket, draperimålningen vid predikstolen, altarfronten och den ombyggda altarringen. Korfönstret med glaskonst av konstnär Einar Forseth från 1956-57 utgör ett blickfång och är ett av få uppenbara tillägg från denna tid. Sammantaget är det ett mycket harmoniskt kyrkorum. I tornet förvaras intakta gravvårdar av trä som är en sällsynthet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens kallmurar, grindstolpar med krön, grusgång och trädkrans.
- Medeltida murverk utgör omistliga historiska dokument.
- Tornet är intakt sedan uppförandet.
- Långhusets rumslighet från 1820-30-talen.
- Omfattningen av den sammanhållande barockdekoren på inredningen är en
raritet.
- Inredning och inventarier från olika tidsskeden formar här en harmonisk
interiör, inklusive glaskonsten.
- Vården av äldre inventarier förvarade utanför kyrkorummet, särskilt
gravvårdarna av trä.