Stäng fönster Hultsfred kn, JÄREDA 17:1 JÄREDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| JÄREDA KYRKA, Järeda kyrkogård | |
| 1/1/04 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På kyrkogården har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Järeda kyrkogård förekommer många titlar så som murarmästaren, lantbrukaren, prostinnan, kantorn, sergeanten, torparsonen och stationsföreståndaren vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar. Järeda kyrkogård utgör ett exempel på hur man använt de naturliga topografiska förhållandena i kyrkogårdens utformning. Kyrkogården präglas av de förändringar som genomförts under årens lopp, vilket sammantaget har skapat dagens struktur. I framtiden är det viktigt att bevara denna karaktär genom att bruka kyrkogården på ett sätt som inte förstör de olika tidsskikten. Detta innebär inte att nya gravläggningar i de gamla kvarteren helt ska undvikas, möjligen med undantag för kvarter B, utan att de ska ske på ett varsamt sätt. En viktig del i detta är att bevara de olika kvarterens utformning, gångsystemens sträckningar och vegetationens placering och art. Karaktäristiskt för Järeda kyrkogård är blandningen av gravvårdar av olika typer och framförallt från olika tider i samma område. De allra äldsta gravvårdarna är idag i princip borta. Enstaka undantag finns i form av de hällar som ligger vid tornet samt de musealt uppställda smidesvårdarna. Det tidigare utbredda grusgravskicket visar sig idag bara på enstaka gravplatser och bör där bevaras. De äldre gravstenarna härstammar överlag från 1880-talet och framåt, med relativt många representanter i kvarter A och B, samt enstaka i kvarter C. Stora delar av kyrkogården i Järeda upptogs länge av linjegravssystem där gravplatsen var gratis och de döda begravdes en och en vart efter de avled. I dag finns de tydligaste spåren i kvarteren C, D och E. Förutom trävårdar, som bara finns bevarat i ett exempel, var länge små vårdar av svart granit karaktäristiska för linjegravssystem. Ett urval av sådana vårdar bör i nämnda områden bevaras då de berättar om ett länge brukat gravskick. Här finns också ett socialhistoriskt värde då bruket berättar om sociala skillnader i samhället. Förutom i de olika kvarterens utformning och karaktär finns naturligtvis ett kulturhistoriskt värde även i enstaka gravvårdar. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. Vårdarna av smide ska tillsammans med kalkstenshällarna föras in på församlingens inventarieförteckning. Kulturhistoriskt värdefull och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen kring den gamla kyrkogården. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: •Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten och anpassningen till den lokala topografin. •Enstaka rester av äldre typer av gravskick är särskilt viktigt att bevara, som kalkstenshällarna, smidesvårdarna, trästaven och de enstaka grusgravarna. •Järeda kyrka och kyrkogård skapar tillsammans med kyrkvallen och näraliggande prästgård och skola en sammanhållen kulturmiljö av betydelse för socknens historia. Beskrivning av enskilda kvarter med kulturhistorisk bedömning Kvarter A Kvarteret har en blandad karaktär. Ett stort kulturhistoriskt värde finns i de grusgravar som finns bevarade i raden närmast kyrkobyggnaden i öster. Dessa berättar om ett gravskick som var vanligt här ända in på1960-talet, men där idag få finns bevarade. I samma rad finns också flera av kyrkogårdens äldsta gravstenar från 1800-talets slut Kvarter B Kvarter B har en central placering på kyrkogården med sin plats mellan södra och västra ingången och de därtill ledande gångsystemen. Kvarterets form har varit densamma under lång tid. De många påkostade gravarna drar till sig besökarnas uppmärksamhet. Många av gravplatserna har använts av samma familj under lång tid. Kvarteret rymmer många äldre gravar där majoriteten kan dateras till 1910-tal. Det kulturhistoriska värdet ligger i utformning och placering och i blandningen av gravvårdstyper. Området bedöms vara kyrkogårdens mest känsliga, för framtida förändringar p g a sin centrala placering och den begränsade ytan. Nya gravsättningar i området bör i möjligaste mån undvikas eller ske med restriktivitet då även små ingrepp kan förändra kvarterets karaktär. Den sista bevarande grusgraven (ca B 5-7) bör bevaras. Smidesvårdarna och hällen längst i väster ska införas på inventarieförteckningen. Kvarter C Kvarter C breder ut sig på hela södra delen av den gamla kyrkogården när besökaren stiger in genom grinden. Kvarteret bestod från början av linjegravar. Det kulturhistoriska värdet ligger i områdets form och den blandade karaktär som församlingens kontinuerliga brukande har givit. Bevarade delar av det gamla linjegravsområdet berättar om sociala skillnader i samhället. Här finns ett socialhistoriskt värde. Ett urval av de karaktäristiska små linjegravvårdarna bör långsiktigt bevaras. I den allra västligaste delen är kvarterets karaktär beroende av de större, äldre vårdarna. Kvarter D Kvarteret har en blandad karaktär skapad av församlingens kontinuerliga brukande. Den enda bevarade trästaven har ett högt kulturhistoriskt värde då den berättar om ett gravskick som var vanligt vid 1900-talets början. Det gäller även de karaktärisktiska små vårdarna från 1920-talet som utgör en rest av ett linjegravssystem. Gravskicket har ett socialhistoriskt värde och ett urval av vårdarna bör långsiktigt bevaras. De två kalkstenshällarna ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Kvarter E Området har kvar mycket av känslan av linjegravsområde med sina olika tidsskikt från 1930-tal och framåt, vilket berättar om församlingens användning av området. Längs grusgången i öster är flertalet gravar från 1930-talet och flera av dem högre än gravvårdarna i resten av kvarteret. Denna parad av, för kvarteret , äldre gravvårdar ger kvarteret ett upplevelsevärde som man bör vara varsam om. Kvarter F Det kulturhistoriska värdet ligger i kvarterets utformning och blandade karaktär samt i enskilda gravstenar Här kan nya gravläggningar ske för att fylla i de luckor som finns i raderna, speciellt i raden mot grusgången. Kvarter G-T (U) Området anlades på 1970-talet som en helt ny del av kyrkogården. Karaktären är typiskt för nyanlagda kyrkogårdar under 1900-talets slut med rationellt anläggningssätt utan rygghäckar och med långa regelbundna rader av vårdar. Minneslunden med sin mjukare utformning är även den tidstypisk. |
