Stäng fönster Lycksele kn, ÖRTRÄSK 45:1 ÖRTRÄSK KYRKA
Anläggning - Värdering
| Örträsk kyrka, ÖRTRÄSK KYRKA | |
| 9/27/10 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan i Örträsk är byggd som en stenkyrka, men utförd i trä. Den räknas till den stora gruppen nyklassicistiska kyrkor som uppfördes under första delen av 1800-talet. Bara i Övre Norrland byggdes under 1800-talet ett trettiotal kyrkor med samma plantyp som Örträsk, dvs. torn i väster, långhus och sakristia i kyrkans längdriktning i öster. Det är dock få av de nyklassicistiska kyrkorna som är lika välbevarade som Örträsk kyrka. Exteriören med stenimiterande fasadpanel är i stort sett oförändrad sedan byggnads-tiden. De munblåsta fönsterrutorna, som också är kvar från byggnadstiden, är närmast unika. Tidstypiska drag är även fasadens pilasterindelning och den öppna torn-avslutningen med valmat tak och lanternin. Bara handikapprampen och den nya dörr som upptagit i fasaden i anslutning till den, har i viss mån minskat kyrkans autenticitet utvändigt. Interiören är också mycket välbevarad och enhetlig. Särskilt märkvärdigt är det invändiga dekorationsmåleriet utfört av nämndemannasonen Erik Holmström från Lycksele. Bänkinredningen har genomgått mindre förändringar, men har ändå kvar ursprunglig karaktär. Läktaren tillkom först 1909 efter arkitekten Torben Gruts ritningar, och kan betraktas som ett varsamt tillägg. Orgelfasaden med turellmotiv och snidade ornament passar också in bra. Den största förändringen rör läktarunder-byggnaden med brudkammare och ungdomslokal som byggdes 19661967. Tack vare bakre väggens utformning tänker man dock inte nämnvärt på detta i kyrkorummet. Flera av inventarierna bidrar också till kyrkans höga kulturhistoriska värde. Den senmedeltida mässhaken är i en klass för sig, men också altartavlan från 1738, predikstolen som delvis kan vara från 1799,samt originalinredningen från 1850-talet utgör ytterst värdefull inredning. Örträsk kyrka är en mycket gott exempel på nyklassicistisk träarkitektur och utgör Luleå stifts bäst bevarade kyrka inom denna kategori. Stilmässigt har kyrkan sina främsta paralleller i länet med kyrkorna i Vilhelmina, Lycksele, Fredrika, Sorsele och Holmsund. Det tydligaste släktskapet finns med Vilhelmina kyrka från 1846, eftersom det troligen är samma ritningar utförda av arkitekten Axel Almfeldt vid Överintendentsämbetet som kommit till användning vid de båda kyrkornas uppförande. Den några år yngre kyrkan i Örträsk uppfördes också av samme byggmästare, Erik Jonsson, från Rissjön, som byggde Vilhelmina kyrka. Likheterna är dock svåra att se eftersom Vilhelmina kyrka genomgick en större ombyggnad 1924–26, då bland annat tornet och interiören ändrades. Placeringen på en skogsbeklädd höjd med utsikt över det storslagna Öreälvslandskapet innebär att kyrkplatsen har ett högt miljömässigt värde samtidigt som kyrkan utgör ett viktigt blickfång i bygden. Kyrkobyggnaden ter sig än mer imponerande när man tänker på att den uppfördes utan ersättning av endast 28 lappmarksbönder som levde under knappa förhållanden. Vid tiden för bygget hade ramsågar börjat användas vid kusten, men här vet vi att allt timmer handbilades. Inskriptionstexten ovan ytterdörren var obligatorisk för tidens kyrkor. Att det även sattes upp en inskriptionsskylt ovanför ytterdörrens insida vittnar om att sockenborna kände en särskild stolthet för resultatet. I detta fall även för målarmästarens insats eftersom hans namn tagits med på skylten. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Örträsk kyrka är stiftets mest välbevarade nyklassicistiska långhuskyrka i trä, men byggd efter förebilder i sten. Exteriört är arkitekten Almfeldts kyrka i stort sett intakt sedan byggnadstiden 1849. Den sparsmakade färgsättningen och harmoniskt lugna interiören gör kyrkan till en utmärkt representant för nyklassicismens kyrkointeriörer. Särskilt värdefullt är det kassettmålade tunnvälvda taket och korväggens perspektivmålning av lyckselefödde målaren Carl Erik Holmqvist. Måleriet tillför interiören höga estetiska och konstnärliga värden. Kyrkans ursprungliga inredning såsom altartavla, altarring, altarbord och predikstol finns kvar. Trots senare tillägg av läktare och ombyggnad av bänkinredningen har stilen och den harmoniska helheten behållits. Den röda mässhaken från 1400-talets slut har ett särskilt högt kulturhistoriskt och konstnärligt värde. Tillsammans med altartavlan och en offerkista vittnar den också om den utbredda företeelsen att en nybildad församling fick ta emot föremål och inventarier från sin moderförsamling. Gravkapellet i välanpassad klassicism är ett orört tidsdokument från 1956 och tillsammans med stenmurarna ett viktigt inslag på kyrkogården. |
