Stäng fönster Eskilstuna kn, LISTA 3:1 M.FL. LISTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| LISTA KYRKA | |
| 4/9/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖ Lista socken består av småbruten odlingsbygd norr om östra Hjälmaren. Socknen ligger i Rekarnebygden, som räknas till de delar av Mälardalen som tidigast kristnades. Namnet Lista innehåller sannolikt orden lie och ställe, vilket syftar på en jämn och stenfri mark som kan slås med lie. Väster om kyrkan finns den ombyggda sockenstugan. Ca 300 meter öster om kyrkan ligger byn Lista, med mestadels rödfärgad bebyggelse från tidigt 1800- och 1900-tal. I sydväst syns det timrade rödfärgade sockenmagasinet från 1700-talet. Gården Vingsleör är anlagd ca en halvmil norr om kyrkan. Gårdens ägare lät under mitten av 1600-talet bygga ett gravkor i kyrkan. Klockstapeln är placerad en bit väster om kyrkan, på andra sidan landsvägen. Den öppna klockbocken är byggd för två klockor. Huven utgörs av ett sadeltak med en spira. KYRKOANLÄGGNING Kyrkogården omges i öster, söder och en kortare sträckning i väster av en naturstensmur. Norra sidan av kyrkogården inramas av en häck och ett utökat parti i väster av ett trästaket. En trädkrans är planterad innanför muren respektive häcken i öster och norr. Flera av dessa träd i söder har nyligen fällts. Äldre träd växer även inne på kyrkogården. Kyrkogården nås via två grindar på södra respektive västra sidan. Grindarna är enkla smidesgrindar mellan smala stenstolpar. Grusgångar leder från grindarna fram till entréerna, runt kyrkobyggnaden och in mellan gravkvarteren. Kyrkogården är annars gräsbevuxen. Gravarna är i huvudsak strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning, och är placerade norr och väster om kyrkan. I den nyare utvidgningen i nordväst är minneslunden anlagd. KYRKAN Lista kyrka består av ett enskeppigt långhus med tresidigt kor i öster, gravkor och vapenhus i söder och sakristia och en värmekammare i norr. Kyrkans murverk är medeltida i långhuset, vapenhuset och sakristian. Murarna är i huvudsak uppförda av natursten, men även av tegel. På nedre delen av kyrkans fasader är putsen borthuggen, vilket gör murverket synligt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt, med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Kyrkan har sadeltak, långhusets tak är valmat. Gravkoret har ett pyramidtak som är försett med en sluten lanternin och spira. Takfallen är täckta med trätjärade kyrkspån. Strävpelare är murade utefter korets och långhusets murar. Pelarna är avtäckta med kalkstensplattor. Fönsteröppningarna på långhuset och gravkoret är rundbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av svartmålad plåt. Fönsterbågarna är blyspröjsade, indelad i två gotiska spetsbågar i rundbågen. Bågar och karmar är målade i svart kulör. Kyrkorummet är vitkalkat och täcks av två stjärnvalv och ett ribbkryssvalv. I valven finns murade och putsade gubbansikten. Golvet är ett grått kalkstensgolv. Fönstren har färgade glas. Någon gång på 1100-talet byggdes en kyrka med ett rektangulärt långhus och ett kor i öster. Under 1200- eller 1300-talet revs koret och långhuset förlängdes mot öster. Kyrkorummet välvdes med kryssvalv av trä, som vilade på träkonsoler, som fortfarande finns kvar på kyrkvinden. Valven var sannolikt bemålade. Under 1400-talet byggdes en sakristia i norr och ett vapenhus byggdes i söder. På 1600-talet förlängdes långhuset mot väster och öster och kyrkorummet valvslogs med tegelvalv. Omkring mitten av 1600 talet, senast 1662, byggdes ett gravkor i öster för överste Zacharias Pauli på Vingsleör, vilket utgör dagens kor. 1646 byggdes ett gravkor i söder för Bengt Ribbing med makan Elisabet Kyle på Vargarn. Under 1800-talet hade kyrkan problem med sättningar, vilket gjorde att västra gaveln och norra långhusmuren lutade utåt och orsakade hål i taket. År 1833 reparerades kyrkan provisoriskt, västra gaveln revs och ersattes med en brädvägg. Ett beslut togs att bygga en ny kyrka, på en plats där grundförhållandena var bättre. 1893 övergavs dock detta beslut, då man istället påbörjade en grundlig renovering av Lista kyrka. En ny västvägg byggdes och den norra väggen förstyvades. Invändigt sattes en ny öppen bänkinredning in, vilken ersatte de äldre bänkarna från 1600-talet. Predikstolen flyttades till sin nuvarande plats och fick ett nytt trappräcke. Ett nytt altare, ny altarring, altarprydnad och läktarbarriär tillverkades. Utvändigt så revs kyrkans äldre stenmur med stiglucka i väster. 1926 byggdes en värmekammare i norr. Kyrkan har efter renoveringen 1893 genomgått två större invändiga renoveringar, 1934 och 1994. År 1934 försågs bänkinredningen med nya gavlar, så att kyrkan återigen fick en sluten bänkinredning. En ny orgel byggdes och sakristian iordningställdes. Renoveringen leddes av arkitekt Erik Fant. 1994 gjordes läktarunderbyggnaden om, då samtalsrum, förberedelserum, toalett och förrådsutrymmen byggdes. Arkitekt var vid detta tillfälle Björn Norman. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Lista kyrka är en välbevarad medeltida landsortskyrka. Samtliga murverk utom korets, gravkorets och värmekammarens är medeltida. De synliga strävpelarna och ankarslutarna visar på kyrkans tidigare problem med sättningar och dåliga grundförhållanden. Viktiga för kyrkans utseende är de spåntäckta taken och den omgivande kyrkomiljön, med klockstapel och byggnader som har hört till kyrkans tidigare administration. Kyrkans interiör får sin prägel av de oregelbundna naturstensmurarna och de olikformade medeltida kryss- och stjärnvalven som täcker kyrkorummet. Murade och putsade gubbansikten finns i långhusets östra och västra valv. Även invändigt blir man påmind om de tidigare problemen med murarna, genom de kraftiga dragjärnen. Ribbings gravkor i söder, har karaktären av en läktare, vilket ger kyrkorummet ett ovanligt utseende. Bland inventarierna märks den medeltida dörren, som nu är uppställd i södra vapenhuset och som tidigare suttit i sydingången, hällen med drakslingor, som möjligen är en del av en Eskilstunakista och predikstolen från 1801. På vinden finns bevarade unika träkonsoler, som är inmurade i väggen under hammarbandet. Konsolerna har sannolikt burit upp ett kryssvalv av trä, som täckte kyrkorummet under slutet av 1200-talet och 1300-talet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkans medeltida murverk i långhus, sakristia och vapenhus är i sig omistliga historiska dokument. - Bevarade medeltida träkonsoler av ek inmurade i väggen, placerade på vinden, vilka är unika för landet. Konsolerna har burit upp ett medeltida kryssvalv av trä. - Kyrkorummet med medeltida valv med murade och putsade gubbansikten. - Kyrkans medeltida utseende med spåntäckta tak, utgör tillsammans med bogårdsmuren, klockstapeln och de äldre rödfärgade byggnaderna en intressant miljö. |
