Stäng fönster Katrineholm kn, JULITA KYRKA 1:1 M.FL. JULITA KYRKA
Anläggning - Värdering
| JULITA KYRKA | |
| 6/16/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Julita kyrka är belägen intill sjön Öljarens östra strand. Gårdarna Julita, Gimmersta, Fågelsta och Äs ligger alla i närheten av kyrkan. Socknen är en av Södermanlands största och består av öppen slättbygd, med omkringliggande småbruten skogsbygd. Ett flertal fornlämningar finns i området, varav ett flertal är gravfält från yngre järnåldern. Nordväst om kyrkan är klockargården och kyrkstallarna belägna. Julitas tidigare prästgård är belägen vid Källarboda, ett par kilometer från kyrkan, med bl a en manbyggnad byggd 1800, sädesmagasin med lider, samt arrendatorbostad kvar. Nuvarande prästgården, Lidaborg är uppförd 1889 och ligger i Äsköpings samhälle. Kyrkomiljön i Julita ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården. KYRKOANLÄGGNINGEN - Julita kyrka är belägen på en höjd. Kyrkogården omgärdar kyrkan, i en sluttning ned mot sjön i väster och med den nyare delen norr om kyrkan. En bogårdsmur av sten omgärdar kyrkogårdens västra del - i öster är en formklippt häck. En äldre trädkrans finns runt kyrkogården. Äldre träd flankerar även kyrkogårdsgångarna. Strax väster om kyrkan är minneslunden från 1989. Kyrkogården har fyra ingångar. Ingången i söder utgörs av en dominerande stiglucka från 1914, med vitputsade murar på vardera sidan. Östra och nordvästra ingången består av ljust putsade grindstolpar, med svartmålade smidesgrindar. Från stigluckan fram till kyrkans ingång i södra muren är en grusplan som övergår i grusade gångar runt kyrkan och ut mellan gravkvarteren. Nordost om kyrkan på en kulle ligger begravningskapellet från 1907, som numera används till bisättningsrum. Kapellet är rektangulärt med korabsid, slätputsat och avfärgat i en gul kulör. Söder om kyrkan finns äldre gravvårdar för släkterna Bonde, Ribbing och Tamm. Ensamt placerad väster om södra porten är gravvården över riksrådet Fabian Wrede 1824, dåvarande ägare till Fogelstad. Bland gravarna märks även gravvården av sten med en nedblickande Kristusstaty, placerad väster om kyrkan. Graven planerades för Bäckström, som senare begravdes vid Julita gård. KYRKAN - Julita kyrka har ett rektangulärt långhus med sidoskepp mot norr och söder, samt torn i väster. I långhuset ingår det äldre koret. Norr om det äldre koret är sakristian och söder om är en tillbyggnad från 1600-talet, den så kallade Gimmerstakyrkan. Längst i öster är det senare byggda högkoret. I tornets södra mur är det före detta benhuset, numera toalett och i norra muren är tornets trappöverbyggnad. De murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade i vitt med rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset och sidoskeppen är täckta med enkupigt tegel. Tornet och Gimmerstakyrkan är belagda med skivtäckt plåt - Gimmerstakyrkans lanternin och sakristian är täckt med kopparplåt. Kyrkans nuvarande utseende speglar kyrkans byggnadshistoria under århundradena - 1700-talet då kyrkan breddades och ett nytt högkor byggdes, tidigt 1800-tal då taken belades med lertegel och fönstren förstorades och 1906 då Gimmerstakyrkans tak med spira tillkom. Julita kyrka tros vara byggd som en romansk kyrka under 1100-talet, med ett rektangulärt långhus och ett smalare kor i öster. Under 1300-talet förlängdes den romanska kyrkan åt öster. År 1686 ritar Johan Peringskiöld av kyrkan, som då har ett torn i väster, en sakristia i norr och två vapenhus i söder. Omkring år 1600 valvslås kyrkan, valv som även dekoreras av en okänd målare. Vid slutet av 1600-talet görs en tillbyggnad söder om koret, som benämns "Gimmerstakyrkan". Tillbyggnaden kom senare att användas som bänkrum åt socknens då förnämsta gård - Gimmersta. Vid 1720-talet byggs Julita kyrka ut till tredubbel bredd, med två nya sidoskepp. Utbyggnaden bekostas av Conrad Ribbing, Gimmersta gård. Vid samma tillfälle revs tornet ned till hälften, byggdes upp bredare mot öster och försågs bland annat med en lanternin. Valvmålningarna kan möjligen vid detta tillfälle ha kalkats över. Ett benhus söder om tornet byggs till år 1746 och en trappa till tornet byggs 1761. Två år senare byggs ett nytt högkor med gravkällare under. Vid början av 1800-talet byggdes taket om och försågs med lertegel istället för spån, samtidigt förstorades fönstren. 1906 försågs Gimmerstakyrkan med nytt tak och spira och interiören renoverades av arkitekt Agi Lindegren, som bland annat tog fram valvmålningarna igen och ritade ny bänkinredning till kyrkan. Den ovanligt stora stigluckan byggdes upp 1914. Nästa större reparation genomfördes 1960 då arkitekt Ragnar Jonsson ledde arbetet och konservatorn Sven Dalén rengjorde valvmålningarna. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans medeltida murverk utgörs av långhusets mittskepp med torn och sakristia, i övrigt är kyrkans murverk från olika tillbyggnader. Julita kyrkas exteriör visar således utvidgningen av norra och södra sidoskeppen 1723, det nya högkoret byggt 1763, samt de tegeltäckta takytorna och de förstorade fönstren från början av 1800-talet. Julita kyrka med omkringliggande kyrkogård och gravkapell från 1907 är vackert belägen vid sjön Öljarens östra strand, med närhet till socknens stora gårdar Julita, Gimmersta, Fågelsta och Äs, vilka alla gett sina avtryck i kyrkans historia. Kyrkogården med bevarad trädkrans och intressanta gravvårdar är ett viktigt inslag i kyrkomiljön. På kyrkogården finns även det välarbetade gravkapellet från 1907. Kyrkorummet domineras av kyrkorummets valv, med renässansmålningarna från början av 1600-talet i långhusets mittskepp, som togs fram vid Agi Lindegrens restaurering 1905. Kalkmålningarna blev då hårt restaurerade. Vid tillfället målades även de båda sidoskeppens valv och högkoret, som ansluter väl till de äldre målningarna, då även ny öppen bänkinredning och äldre läktare togs bort. Interiören präglas också av kyrkans olika renoveringsinsatser; 1723 års tillbyggnader av norra och södra korsarmarna, 1763 års byggnation av högkoret, restaureringen 1905-06 av Agi Lindegren, samt restaureringen 1960 av Ragnar Jonsson. Julita är en av Sörmlands mest utpräglade herrgårdsbygder, vilket syns på att renoveringar och inventarier är utförda med medel från en eller flera donatorer från närliggande gods. Altaruppsatsen, predikstolen och orgeln är förnämliga arbeten utförda i rokokostil, skänkta av ägarna på Äs, Gimmersta och Julita gård. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket i tornets nedre del, långhusets mittskepp och sakristian utgör i sig ett omistligt historiskt dokument - Kalkmålningar i renässansformer från början av 1600-talet. - Altaruppsatsen, predikstolen och orgeln är utförda i rokokostil, en stil som inte ofta är så representerad i Sörmländska kyrkor. - Kyrkans magnifika ljuskronor, placerade under kyrkorummets valv. - Gravkapellet från 1907, där fasader är utsmyckade med drakhuvuden och fönstren har oxögon och interiören är rikligt dekorerad. - Epitafiet ritat av Jean Erik Rehn och den Ryningska gravtumban och är förstklassiga hantverk. - Kyrkogårdsmiljön, med dess vackra placering intill sjön, den äldre trädkransen och de ofta påkostade gravvårdarna. |
