Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eslöv kn, HOLMBY 28:1 HOLMBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

Holmby kyrka, HOLMBY KYRKA
12/9/16
Motivering
Holmby kyrka ligger centralt placerad i dagens tätort som domineras av gathusbebyggelse utmed väg 104. Platsen har en 900 år lång och kontinuerlig kyrklig tradition och har på så vis socialhistoriska och miljöskapande värden av betydelse för byn. Fornlämningar, däribland runstenen som står placerad bredvid det romanska kyrktornet, visar på en bosättningshistoria som går ännu längre tillbaka i tiden.

1872 revs den romanska kyrkan från 1100-talet frånsett tornet, och året därpå invigdes en kyrka i tidstypisk nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Särskilt framträdande för dessa kyrkor är de väl tilltagna långhusen som är en direkt effekt av befolkningsökningen vid tiden. Åren 1840–1910 var av denna anledning den mest intensiva kyrkobyggnadsperioden i Skåne sedan 1100-talet. Två tillvägagångssätt var de vanligaste, antingen en rivning av socknens romanska kyrka och ett uppförande
av en helt nya helgedom. Alternativt byggdes de små medeltida kyrkorna ut kraftigt,
exempelvis med storskaliga korsarmar. Törnqvists mer ovanliga lösning för Holmby kyrka, där det romanska tornet behölls intakt och försågs med en i övrigt helt ny byggnadskropp, utmärker sig på så vis i sammanhanget. Tornet har därtill byggnadsarkeologiska värden och utgör länk till kyrkans äldsta historia.

Exteriört är Holmby kyrka välbevarad sedan ombyggnadstiden. Det enda egentliga tillägget utgörs av den nyligen tillkomna tillgänglighetsrampen till sydporten, som med sin enkla utformning och höga ambitioner gällande materialval är en ur arkitektonisk synpunkt lyckad och pietetsfull lösning. Invändigt har fler förändringar skett genom åren, men den nyklassicistiska prägeln med öppet och ljust kyrkorum är ändå
alltjämt rådande.

Störst kulturhistoriskt intresse tilldrar sig Holmby kyrkas fasta inredning. Predikstol med trappräcke och dörr (om än replikor i de två sistnämnda fallen) samt dopfunt, handdukshängare och delar av en tidigare altaruppsats utgör träarbeten från 1600-talet av absolut högsta kvalitet. Predikstolen har av professor Otto Rydbeck jämte predikstolen i Helsingborgs Mariakyrka framhållits som ”landskapets konstnärligaste predikstol i trä”. Föremålen tillskrivs de två namnkunniga renässanssnidarna Statius Otto och Jakob Kremberg och har mycket höga konstnärliga och konsthistoriska värden. Kyrkans nuvarande altaruppsats
i huggen sandsten tillverkades 1880 för domkyrkan i Lund och tillkom Holmby kyrka genom en deposition 1939. Uppsatsen är ett arbete av bildhuggaren och professorn John Börjeson och håller en hög konstnärlig nivå. Stenarbeten av denna kvalitet och från denna tidpunkt är ett ovanligt inslag i landsortskyrkor.

Kyrkogården utgör ett typiskt och pedagogiskt exempel på en ursprungligen medeltida kyrkogårds utveckling, med utvidgningar i början av 1900-talet och senare tillkomna gravskick som minneslund och urngravplats. Gamla kyrkogården bevarar ett flertal gravplatser med stenar och infattningar av 1800-talskaraktär. Runstenen från 1000-talet har ett synnerligen kulturhistoriskt värde.