Stäng fönster Kristianstad kn, VÄSTRA VRAM 1:12 VÄSTRA VRAMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| västra vrams kyrka, VÄSTRA VRAMS KYRKA | |
| 4/11/23 |
| Motivering |
|---|
|
Västra Vrams kyrka är kanske en av arkitekten Zettervalls mest kända kyrkobyggnader och den mest omtyckta, men också en av de mest omdiskuterade. Zettervalls fria tolkning av de gotiska arkitekturelementen har nästan fått extrema uttryck såsom de överdimensionerade rosettfönstren, stora takytorna och de kraftiga strävpelarna till den låga och breda byggnadskroppen som saknar gotikens lätthet och höjdsträvan. Exteriören är sedan restaureringar på 1900-talet återställd till sitt ursprungliga utseende med vissa undantag. Taket är omlagt och strävpelarna har täckts med plåt. Målade fönsterglas har tillkommit i fönsteröppningarna. Kyrkans interiör har däremot förvanskats i flera omgångar och har förlorat sin ursprungliga färgsättning och måleridekor. Vid invigningen på 1800-talet har den nog sett mycket annorlunda ut. Dagens kyrkorum är ljusare, mindre dekorerat och mindre enhetligt genom de olika uttryck som avsatt sig genom 1900-talets många ombyggnader och renoveringar. Den idag mest tongivande är 1970-talets renovering då koret då flera genomgripande ändringar genomfördes. Renoveringen under arkitekten Ackings ledning kallades för nedtonad Zettervall vilket beskriver rätt så bra vad man ville åstadkomma. Renoveringen syftade inte till att återställa kyrkan utan ska kanske ses som en modernisering av Zettervalls kyrkorum. De arkitektoniska delarna som hade haft en enhetlig färgbehandling lyftes återigen fram genom en kontrasterande målningsdekor. Kyrkan är mycket stor och byggd för att kunna rymma hela församlingen på 1000 personer. Trots storleken upplevs inte interiören stor och ödslig tack vare de stora fönsterpartierna som bryter upp väggfälten och trävalvens markerade bågfält gör det samma för innertaket. Tegelgolvet och de mustigt färgade bänkarna skapar tyngd och värme. En viktig detalj i kyrkorummet är också ljuskronorna och de moderna armaturerna som hänger ned från valven. Zettervall lyckades aldrig göra kyrkorummet helt i renodlad 1800-talsstil då församlingen valde att återanvända både dopfunt, predikstol och triumfkrucifix. Dessa har också varit tongivande i kyrkorummets nuvarande färgsättning som utgår från dess milda färgtoner i blått, grått och tegelrött. Koret avviker mest från kyrkans 1800-talskaraktär med de mycket tidstypiska glasmålningarna av Olle Nyman och altaret med sitt modernistiska formspråk. Dessa är kanske det mest lyckade tillägget till kyrkan sedan ombyggnaden på 1800-talet. Liksom i många kyrkor har antalet bänkar reducerats för att ge plats för förvaring, pentry samt bord och stolar. Bänkar har framför allt tagits bort i väster och i södra korsarmen. Åtgärderna har gett ett splittrat kyrkorum som man under senare år har försökt renovera bort genom låga skärmväggar. Kyrkan ligger på den gamla medeltida kyrkogården som bevarar sin storlek till viss del genom begränsning av kyrkogårdsmuren. De nya delarna ligger ett stycke bort och är inte lika påtagliga i kyrkomiljön. Ett viktigt inslag i kyrkomiljön är också prästgården som ligger vid kyrkans södra sida med tillhörande byggnader. |
