Stäng fönster Kristianstad kn, VIBY 20:1 GUSTAV ADOLFS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Gustav adolfs kyrka, GUSTAV ADOLFS KYRKA | |
| 10/21/21 |
| Motivering |
|---|
|
Viby kyrkby ligger på en svag höjd i landskapet, med milsvid utsikt över slätten österut och Hammarsjön i söder. Utblicken över åker- och ängsmark är förvånansvärt lite förändrad under århundradena även om järnvägen idag bildar en barriär mot de våta ängs- och betesmarker som breder ut sig över det som tidigare var en vik av Hammarsjön. Kyrkbyn ligger väster om kyrkan och bevarar en historisk struktur där skolbyggnaden med tiden vuxit ut över en stor del av byns allmänning i direkt anslutning till kyrkan. Fornlämningar vittnar om bebyggelsekontinuitet från stenålder till medeltid i närområdet. Berättelsen om hur Viby socken blev Gustav Adolfs socken belyser det politiska systemet i 1700-talets Sverige. Namnbytet drevs igenom som en lojalitetsförklaring till den svenska kungen av en av häradets riksdagsmän. Gustav Adolfs kyrka har ett karaktäristiskt utseende med sitt medeltida långhus, kor och absid samt 1800-talets nykyrka, som framstår som småskaliga jämte tornet i fältsten, från 1784. Utöver tornets oputsade murar med breda fogar är kyrkan vitputsad. Kontrasterna i kyrkans exteriör och dess läge på höjden i byns östra utkant förstärker dess egenskaper som ett riktmärke i landskapet. Exteriören har välbevarade och ålderdomliga snickerier i form av dörrpartier, fönster och luckor som starkt bidrar till byggnadens karaktär. Interiört är det framförallt triumfbågen och koret som bevarar kyrkans medeltida ursprung med återställda kalkmålningar. Den medeltida dopfunten är tillverkad på Gotland och har en enkel form utan utsmyckningar. I övrigt är kyrkorummet ljust och högrest under 1800-talets tunnvalv, de stora fönstren med originella spröjsar, det ljusa tegelgolvet och den öppna bänkinredningen. Även om bänkinredningen har decimerats så bevaras här bänkkvarter i två riktningar på ett sätt som skapade maximalt antal sittplatser i kyrkorummet för 1800-talets stora skaror av guds-tjänstbesökare. De båda orgelläktarna i varsin del av kyrkan är tydliga årsringar. I västra delen av långhuset täcker orgelfasaden från 1849 hela den bakre väggen med en praktfull, nyklassicistisk fasaduppbyggnad med förgyllda detaljer. Altaruppsats och predikstol, samt några bevarade delar av kyrkans äldre slutna bänkinredning vittnar om 1600-talets kyrkorum. |
