Stäng fönster Ockelbo kn, VALLHALLA 1:5 ÅMOTS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Åmots kyrka, ÅMOTS KYRKA | |
| 6/6/02 |
| Motivering |
|---|
|
Med sina vita fasader, höga tegeltak och smäckra tornspira utgör den högt belägna kyrkan ett karaktäristiskt inslag i Åmot. Detta är en av de mest välbevarade nationalromantiska kyrkorna i Gävleborgs län. Arkitekten har lagt ner stor omsorg på såväl helhet som detaljarbeten. Interiörens sparsmakade utformning i vitt och brunt accentueras av den raffinerat dekorativa armaturen, korets stjärnvalv och den suggestivt ljussatta altarnischen. Kyrkogårdens mest signifikanta drag är terrasseringen av mark och murar. Det ger miljön en monumental prägel, som understryks av den raka allé och höga granitrappa som leder upp till kyrkporten. Karaktären är till stora delar nyklassicistisk, med ett litet inslag av ”naturpark”. Kyrkogården intill Bunges kapell är ett intressant exempel på en liten planmässigt sammanhållen kyrkogård från förra seklet med terrassering för de enskilda gravarna. Smidesstaket och järngravvårdar vittnar om den järnhanteringstradition som funnits här. Skogskyrkogården har på flera sätt en särpräglad karaktär. Kyrkogårdsplanen har ett formellt formspråk som står i tydlig kontrast till den omgivande naturen. De mönsterkrattade gravkullarna i gravkvarteren av idel sand är en viktig del av originaliteten likaså ingången genom en kombinerad stiglucka-klockstapel. Att ljung och ris växer in från omgivande skogsmark i gångarna ger ett intressant möte mellan natur och kultur. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrka och kyrkomiljö: • kyrkogården vid kyrkan karaktäriseras av terrasserna samt de vita och naturfärgade murarna i olika nivåer och avsatser, • kyrkans exteriör är väl synlig på långt håll, vilket kan hållas i åtanke vid framtida trädplantering, • kyrkogården vid Bunges kapell är ett historiskt dokument med gravkultur från 1800-talet bevarad • skogskyrkogården är mycket originell med sina gravkvarter helt i sand med uppkrattade gravkullar, tallskogsomgivning, och entré genom stigluckan- klockstapeln. Även här finns flera bevarade exempel på intressanta smides- och gjutjärnsgravvårdar, • såväl exteriör som interiör är mycket välbevarade i nationalromantisk stil från byggnadstiden 1914-17, • den gjutna konstruktionen i stöphusteknik är mycket ovanlig för kyrkobyggnader, • alla delar av kyrkorummets originalinredning utgör omistliga komponenter i kyrkobyggnadens gestaltning. Även införande av lösa inventarier och utsmyckningar kan störa helhetsintrycket, • armaturen utgör ett markant inslag i kyrkorummet. Lamporna, liksom de dekorativt utformade elledningarna, är bevarade i originalskick. |
