Stäng fönster Svalöv kn, FELESTAD 25:1 FELESTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Felestads kyrka, FELESTADS KYRKA | |
| 6/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Felestad kyrkoanläggning Felestads by har idag nästan växt ihop med Svalövs samhälle. Byn består numera av före detta skolan, idag församlingshem, kyrkan och några hus. Felestad by ligger mellan Svalövs bebyggelse och öppen jordbruksmark. Kyrkogården ligger vackert på en liten höjd, med utsikt mot jordbruksfält mot söder. Den omgärdas av avenbokshäckar och lindträd. Runt kyrkan finns buxbomsinramade gravplatser med singel enligt sent 1800-tals ideal. Den nya utvidgade delen innehåller tre olika karaktärer. En del med rygghäckar av idegran med låga horisontella gravstenar i rader, en andra del har friare placering av gravstenar runt planteringar och en asklund. Asklunden är placerad i sydöstra hörnet av kyrkogården nära ny villabebyggelse. Den medeltida kyrkan har bevarats utan den tillbyggnad med korsarm som var så vanlig på 1800-talet. Den har romansk planform med långhus, smalare och lägre kor och halvrund absid i öster och kan dateras till 1200-talets mitt. Den är en typisk landsortskyrka i Skåne med putsade och vitkalkade fasader och sadeltak med tegel utom över absiden. Ursprungliga lisener, rundbågefriser och sågskift finns kvar på murarna vilket är relativt ovanligt. Korets rundbågsfris mot söder är dock rekonstruerad. Murarna är av tegel med sandstenssockel. På sockeln kan man se var de ursprungliga igensatta syd- och nordportalerna funnits. Tegel var till en början ett exklusivt material som under 1200-talets första hälft blev vanligare i kyrkor. Teglet visar att kyrkan är senromansk. Teglet gjorde att valvslagningstekniken förfinades. Murverket är genom sina ursprungliga utsmyckningar värdefullt. Taklag i långhus och kor är delvis av troligen medeltida virke som är byggnadshistoriskt värdefullt. Långhuset och korets gavlar har tyvärr svartmålade vindskivor av trä. Vackrare hade varit om tegelpannorna mött muren som i traditionellt skånskt och danskt byggande. De stora gjutjärnsfönstren från 1871 sitter i nygotiska öppningar och är tidstypiska. 1871 byggdes ett västtorn ritat av professorn i grekiska, domkyrkoarkitekten C G Brunius. Tornet har blinderade trappgavlar med sju tinnar. Under taket finns en tandsnittsgesims. Uppförandet av tornet drog ut på tiden och Brunius levde inte längre när det byggdes men han känns igen i trappstensgavlar med blinderingar, dock var det vanligare att Brunius lät tegeldekorationer vara oputsade. Kyrkorummet är mycket litet och intimt. Långhuset har kryssvalv vilande på pilastrar. Koret har ett kolonettkryssvalv som vilar på murarna, vilket tyder på att det är ursprungligt och byggt samtidigt med murarna. Det är mycket ovanligt med halvstenstegelvalv som är så tidiga som mitten av 1200-talet. På korbågarna finns senmedeltida kalkmåleri som är delvis rekonstruerat och konserverat. Församlingen sitter nära predikstol och altare. Altaret är utan altaruppsats. Det är välgörande att se absidens välvning och den ursprungliga öppningen i absiden som togs upp 1979, då altartavlan togs bort. I absiden finns en ursprunglig piscina i sandsten dekorerad med en akantusranka, en liknande piscina finns i Västra Tommarps kyrka. Akantusrankan påminner om liknande utsmyckning på Maglehemsgruppens dopfuntar. Bevarade romanska piscinas är relativt ovanligt och den har stort konstnärligt och byggnadshistoriskt värde. I absiden finns odaterade kalkmålningsfragment av bokstäver på ett grått fält av okänd målare. Målningen är dock svag och från bänkarna upplevs den (av mig) endast som ett grått fält och ett störande moment vid sidan om altaret. Dessutom finns konsekrationskors. För övrigt märks Græbes renovering från 1938 som innebar nytt tegelgolv och omgjorda bänkar med ny färgsättning. Orgeln och dess ekfasad och barriär är från 1961. Ek innebär ett stilbrott mot all övrig målad inredning. Av inventarierna märks kyrkans dopfunt i sandsten från 1100-talet, attribuerad till Genarpsgruppen, med dekorationer av palmettfriser och bladskivor på cuppan och en fyrkantig fot. Liknande dopfuntar finns i Källs Nöbbelöv, Säby och Konga. Altarskivan är medeltida med konsekrationskors och är värdefull genom sin ålder. Det är tämligen ovanligt med sparade medeltida altarskivor. Predikstolen från 1600-talet i renässanskaraktär med räfflade pilastrar och hermer är inte ovanlig men visar på hantverksskicklighet och den har en känd proveniens och bevarad text på danska. |
