Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sävsjö kn, SKEPPERSTAD 13:1 SKEPPERSTAD KYRKA

 Anläggning - Värdering

SKEPPERSTAD KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A
Det kulturhistoriska värdet ligger i enskilda gravvårdar, den här
typen av kvarter med moderna vårdar är vanlig på landets kyrkogårdar.

Kvarter B
Kvarteret är ett typiskt sådant från efterkrigstiden, med kortklippt
gräsmatta delad av upprepade rader av låga och breda gravvårdar.

Kvarter C
Kvarteret liknar de övriga på kyrkogården med en gräsyta med låga
och breda gravvårdar i rader. Det har dock ytterligare en dimension
med de äldre mer högresta vårdarna som är av pedagogisk betydelse.
Enligt fotografi er från 1959 fann många högresta vårdar kvar på
kyrkogården men av dessa är de fl esta avlägsnade idag.

kyrkogården i dess helhet
Skepperstads kyrkogård har kontinuitet sedan medeltiden. Det finns
inga uppgifter om utvidgningar men den har förmodligen varit betydligt
mindre. Den har rester av en trädkrans av lönn från 1861 där
kompletteringar med yngre lönn skett. Den omgärdande naturstensmuren
lades om 1935 och är tillsammans med just trädkransen och
smidesgrinden från 1890 typiska inslag på landsortskyrkogården.
Liksom många andra kyrkogårdar följer Skepperstads efterkrigstidens
ofta likriktande utveckling. Systemet med köpegravar och
allmänna linjen har successivt försvunnit och alla gravvårdar har
istället fått mer eller mindre samma utformning med låga och breda
proportioner. Denna utveckling mot en enklare och mer lättskött
kyrkogård är typisk för andra hälften av 1900-talet. Något som till
synes levt kvar i Skepperstad är den vidskepliga synen om den norra
sidan av kyrkan, där fi nns än idag inga gravvårdar.
Kvarteren på kyrkogården är likartade med gräsmatta delad av
låga och breda gravvårdar i upprepade rader. I kvarter A fi nns två
träkors som avviker, i kvarter B fi nns små vårdar som skulle kunna
vara rester från allmänna linjen och i kvarter C fi nns fl ertalet
högresta gravvårdar som minner om äldre tiders utformning. Det
sistnämnda varteret har förmodligen varit den mest eftertraktade
platsen att begravas eftersom den var så exponerad för kyrkobesökare
mellan kyrkogårdens och kyrkans ingångar.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.

Att tänka på vid förvaltningen av kyrkogården
- Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på
plats
- Den outnyttjade nordsidan av kyrkogården är traditionsbärare
- Stenmur, smidesgrind, trädkrans och grusgångar är viktiga komponenter
på landsortskyrkogården
- De högresta vårdarna i kvarter C är viktiga för kyrkogårdens historiska
dimension