Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sundsvall kn, SKÖNS PRÄSTBORD 1:4 SKÖNS KYRKA

 Anläggning - Värdering

SKÖNS KYRKA
12/31/06
Motivering
Sköns kyrka har ett magnifikt höjdläge väster om Alnösundet och norr om Ljustadalen. Det är en traditionell långhuskyrka med lägre smalare sakristia rakt i öster och västtorn. Kyrkan karaktäriseras mest av en osäker stilkombination, som överväger klassiskt genom sin slätputsade vitmålade murtyta. Samtidigt bär den spår av den stildebatt som just runt uppförandetidens sekelmitt pågick om hur en kyrka skulle utformas – klassicistiskt eller romansk-gotisk. Det klassiska draget är nedtonat, viss romansk inspiration kan anas i den nedsänkta murytan infattad i lisen - list lösningen. Ävenså i klocktornets dubbla ljudöppningar. Tornets lanterninspira känns mer renässanspräglad. Genom borttagande av gavelfälten över långsidornas entréer har släktskapet med ex.vis kyrkor som Ytterlännäs nya kyrka och Styrnäs kyrka i Ångermanland minskat (Vibyggerå nya kyrka likaså), men det är här vi finner sorten s a s.

Interiören har ett behagligt ljust rum och en hög volym i den annars relativt korta formen. Den karaktäriseras främst av ombyggnaden 1969, en moderniserad 1800-talskyrka där samspelet med den äldre formen, muren och de få detaljerna i sig är lyckosamt. Ur ramen faller dock predikstolen från 1930-talet.

De stora förändringar kyrkan genomgått, främst interiört, men även exteriört, påminner om den starka utveckling socknen Skön genomgått under olika skeden av dess historia. Den första stora fasen i samband med travaurindustrins utveckling då socknen ökade sitt invånarantal sex gånger mellan 1850-1900 och den starka expansionen både åren före och efter sammanslagningen med staden Sundsvall 1964. Kännetecknande är därför det moderna 1900-talets rationella lösningar både ut- och invändigt, som får något okänsligt funktionellt över sig, varför den andliga dimensionen nog försvagats av ändringarna.


Att särskilt tänka på:
* Den vackra höjdplaceringen som kontrast till det starkt expansiva, koncentrerade moderna köpcentrat i Ljustadalen/Birsta, där kyrkobyggnaden har en monumental roll i landskapet bör få förbli oantastad.
* Burestenen, som placerats mot vapenhusets norra sida, är ett stycke levande historia, som har bäring på ett nationellt plan, och bör behandlas med största pietet
* Den medeltida dopfunten visar kyrkans långa tradition på platsen, liksom dess nog så betydelsefulla ställning i trakten
* De äldre motiven från tidigare altaruppsatser bör även de bevaras för att spegla en äldre historia


Källor, litteratur och äldre avbildningar

Cornell, H. och Rappe, A., Sk öns kyrka. SvK vol. 30. Sthlm 1929;
Nordenskjöld, D.. Sveriges kyrkobyggnader i ord och bild. Sthlm
1934; Svedberg, M., Från gamla Skön. Del 1-2. Sundsvall 1947, 1950;
Välkommen till Sköns kyrka. Vägledning utgiven av Sk öns kyrkoråd,
u.å.; Foton fr.o.m. 1898. ATA.

Äldre ritningar
1847 nybyggnad ( osign., J. Norin, RA); 1847 nybyggnad (A. R. U. Pettersson);
1849-50 altaruppstäl1ning och predikstol (ritningen, anskaffad av prosten, ej återfunnen);
1849 altarpredikstol (A. R. U. Pettersson); 1849 orgelfasad (osign.J. G. Ek?, RA);
1849 orgelfasad (A. R. U. Pettersson).