Stäng fönster Nynäshamn kn, ANKARET 17 NYNÄSHAMNS KYRKA
Anläggning - Värdering
| NYNÄSHAMNS KYRKA | |
| 10/13/06 |
| Motivering |
|---|
|
KARAKTERISERING OCH BEDÖMNING - Byggnaden är högt placerad på en klippa som dominerar hamnen. På kyrkans plats låg tidigare en fyr. Kyrkan saknar kyrkogård och byggnaden ligger fritt på en naturtomt med sparsam vegetation. Tomten sluttar kraftigt mot öster och söder medan västra delen ansluter till villasamhällets gatunät. I den arkitektoniska visionen skulle kyrkan smälta samman med naturen. Nedanför kyrkan, i nordväst har tillkommit ett församlingshem. Byggnaden uppfördes av tegel efter ritningar av arkitekt L. I. Wahlman. Till sin stil hämtar den inspiration från kontinentens romanska kyrkor. Wahlman var en av Sveriges mest uppmärksammade arkitekter och har ritat många kyrkor, bl.a. Engelbrektskyrkan på Östermalm, en av de främsta byggnadsverken i jugendstil i Sverige; Ansgarskapellet vid Birka på Björkö; Svenska kyrkan i New York; Sandvikens och Östersunds kyrkor. Han har även svarat för renovering av Oscarskyrkan i Stockholm och restaurering av Stora Skedvi kyrka.Hela kyrkobyggnaden är uppförd mellan 1928 och 1936 enligt de ursprungliga ritningarna. Den har därför utvändigt en homogen utformning och saknar utbyggnadsetapper och stilförändringar. Grunden följer bergets topografi och skall på ett naturligt sätt smälta samman med den naturliga miljön. I öster och i väster har som en följd av nivåskillnaden källarutrymmen skapats under kyrkan. Norra vapenhuset är anslutet till infartsvägen genom en lång och brant trappa medan södra vapenhuset ansluter till vägens vändplan.Kyrkan har två identiska vapenhus med gemensam axel, ett i söder och ett i norr. Även tornet är placerat mot norra fasaden, i höjd med koret. Dess bottenvåning utgör sakristia. Kyrkans arkitektoniska utformning och placering associerar till sydeuropeiska romanska klosterkyrkor. Nynäshamns kyrka har en ovanlig uppställning med sidotorn och två symmetriska vapenhus; det norra anslutet till en brant och lång trappa. Tomtens naturliga karaktär, utan inhägnad, med klippformationer som uttryck för den kärva skärgårdsnaturen är ett medvetet ursprungligt val i den arkitektoniska gestaltningen. Byggnaden är ritad av arkitekt L. I. Wahlman på 1920-talet och är ett exempel på hans kyrkoarkitektur. Kyrkorummet utgör en salkyrka med klerestorium, dvs. fönsterrader i sin övre del. Koret är placerat i ett absidliknande tunnvalv som har tvärställda tunnvalv med fönsteröppningar. Korets arkitektur är skapat med illusionistiska medel. Korvalvet med ljusinsläpp från sidofönster förstärker monumentalitet i korets utformning. Långhuset har en öppen takkonstruktion med synliga takstolar som i äldre romanska byggnadsverk. Kyrkorummet har en förlängning i den församlingssal som placerats under läktaren. Församlingssalen kan skiljas från kyrkorummet genom en vikdörr. Salens har förbindelse med kök och andra utrymmen som är förlagda i källarvåningen under denna. Sakristian har en ovanlig placering i tornets bottenvåning. Kyrkorummet har trots förnyelsen av inredningen på 1950-talet behållit sin ursprungliga strama karaktär. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Platsens ursprungliga karaktär och funktion som fyrplats som efterträds av kyrkans betydelse som riktmärke i landskapsbilden - Den ursprungliga arkitektoniska visionen om kyrkomiljön med sin öppna naturtomt och kyrkobyggnadens förening med berget - Byggnadens ursprungliga och välbevarade yttre karaktär, avseende form, de-taljer, material och färgsättning - Den för sin tid representativa lösningen som förenar församlingssal och kyrko-rum- Kyrkorummets ursprungliga sparsamma inredning och strama karaktär som bibehållits trots 1950-talets förnyelse av interiören |
