Stäng fönster Sollentuna kn, NORRVIKEN 2:15 M.FL. SOLLENTUNA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SOLLENTUNA KYRKA | |
| 6/12/06 |
| Motivering |
|---|
|
Sollentuna kyrka ligger i en av de mera folkrika församlingarna i landet. Rikedomen på fornlämningar tyder på tidig bosättning i socknen. Miljön närmast kyrkan med klockargård, numera kyrkoherdebostad och prästgård, numera använd för kyrkans barn- och ungdomsverksamhet, erinrar om ett tidigare sockencentrum samtidigt som modern bebyggelse i omgivningen fått karaktär av förort. Kyrkomiljön skiljer ut sig genom den till stora delar medeltida gråstensmuren med stiglucka, delvis i tegel, troligen från slutet av 1400-talet, samt de höga träden kring den äldsta delen av kyrkogården som sommartid bäddar in kyrkan i en lummig grönska. Tornets ursprungliga utformning avspeglar den romanska kärnkyrkans dubbla uppgifter att fungera som kyrka och samtidigt vara tillflyktplats i orostid. Sollentuna kyrka är märklig med sitt ursprungliga västtorn med västportal från 1100-talets slut och sin ursprungliga sydportal med en rikt ornamenterad dörr från 1200-talet. Tidiga kryssvalv i tegel med klöverbladsformiga ribbor i långhus och tillbyggt kor samt någorlunda väl bevarade kalkmålningar av Albertus Pictor i det tillbyggda vapenhuset. Till interiörens medeltida årsringar hör den gotländska dopfunten med musselcuppa samt altarskåpet. Kyrkobyggnadens yttre präglas i väster av det medeltida tornet och i öster av 1640-talets tillbyggda gravkor över adelssläkten Berndes i socknen. Tillbyggnaden är kännetecknande för senrenässansens kyrkoarkitektur. Interiören är särskilt starkt präglad av 1600-talets karakteristiska ljusa och höga kor. Till den tiden hör även 1600-talets slutna bänkinredning, återställd vid 1938 års restaurering. Koret domineras av 1770- och -80-talens inredning med altaruppsatsen i nyklassicism, troligen utformad av arkitekten Erik Palmstedt och den kompletterade predikstolen samt i väster av orgelfasaden, möjligen ett arbete av samme arkitekt. Garvstenar, epitafier och begravningsvapen är minnen från traktens historia. Interiören präglas även av 1938 års restaurering med en medveten ambition att rensa ut det tidiga 1900-talets tillägg och återge kyrkorummet större harmoni genom en mera avskalad och samtidigt av äldre tider präglad inredning. 1981 års restaurering eftersträvade att framhäva kyrkorummets 1700-talskaraktär. Att tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: · medeltida bogårdsmur med stiglucka · trädkrans, alléer och häckar samt äldre gravvårdar över släkter med anknytning till bygden · kyrkogårdens årsringar med flera utvidgningar under 1900-talet · kyrkobyggnadens murverk från medeltid och 1600-tal samt takstolar från 1600-tal är oersättliga byggnadshistoriska dokument med spår av sin tids byggnadsskick · interiörens karaktär av medeltid, 1600-tal och sent 1700-tal · det sena 1700-talets inredning med altaruppsats och predikstol i koret samt orgelfasad på läktaren · från kyrkans äldsta period finns en dopfunt med musselcuppa från omkring 1300, en kalkstenshäll till tumbagrav från 1300-tal samt ett altarskåp, signerat 1475 · epitafier och begravningsvapen inne i kyrkan är personhistoriska dokument och exempel på äldre begravningstraditioner · kyrkliga textilier från 1600- och 1700-tal. |
