Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Örnsköldsvik kn, ARNÄS PRÄSTBORD 1:57 ARNÄS KYRKA (GUSTAF ADOLFS KYRKA)

 Anläggning - Värdering

ARNÄS KYRKA (GUSTAF ADOLFS KYRKA)
12/31/05
Motivering
Arnäs relativt stora, men smala, kyrka präglas exteriört starkt av sin uppförandetid, en klassicistisk långhuskyrka i den kvardröjande Tessinska traditionen, med ett monumentalt högt torn med barocksvängd tornhuv till det korta, breda långhuset, och kulörmässigt påminnande om det lättsamma herrgårdsmodet under rokokon. I långhusets form anas stiftbyggmästaren Daniel Hagmans anslag, inte minst det rakslutna koret med två östfönster. Formen kan jämföras med bl.a. Attmar, Ljustorp och Tynderö kyrkor i Medelpad. Sonens vidareutveckling av faderns tidiga förslag med karaktäristiska fönsternischer och västtorn återfinns bl.a. i Timrå kyrka i Medelpad, Häggdånger- och Stigsjö kyrkor i Ångermanland, båda ritade och uppförda ungefär vid samma tid som Arnäs. Den senare är f ö den som bäst kan jämföras med Arnäs.

Interiört är volymen också starkt präglad av Hagmanssons uppförandetid och egna kännetecken, inte minst den klassicistiska formstrukturen, där de framspringande kopplade pilastrarna och gördelbågarna i taket bl.a. återfinns i Tynderö och Häggdånger. Men interiören präglas också av senare tiders många restaureringar, 1878-80, 1926-28, 1958-59 och 1997-98.

Den klassiska stramheten lättas upp av många ljusinsläpp, inte minst via koret. Senare tiders tillägg både bidrar till- och drar ifrån denna stramhet. I klassicerande anda går 1870-talets predikstol, altarring och läktarbarriär, medan nummertavlorna och de svängda bänkgavlarna är nystilsmjuka. Hökerbergs 1900-talsgolv av kalksten är hårt och stumt. Hökerbergs färgsättning av väggar och tak däremot - möjligen helt bibehållen sedan 1926-28 - gör kyrkorummet varmt och välkomnande. Här passar också Hjortzbergs uttalat samtida livserfarenhet i altartavlan in, liksom även 1998-års ommålning av bänkarna i brunt. Predikstolens sent insatta ljudtak, med sin naiva bonderomantik, faller dock en smula ur ramen.

Att särskilt tänka på
* Arnäs sockencentrum med skola, sockenmagasin och kyrkplats är mycket välbevarad och ovanlig i Västernorrland. Mycket få inslag av nybyggnader och en struktur som går tillbaka till tiden för kyrkans uppförande. Även gravkapellet på kyrkotomten är ovanligt i sitt slag.
* Uppförandetidens Hagmanssonska form i både exteriör och interiör
* Den välbevarade färgsättningen i exteriören, som finns belagd från före 1828
* De båda medeltida skulpturerna, som minner om den medeltida kyrkan på platsen
* Den tämligen unika orgelfronten, vars tidiga tillkomstår 1807 är ovanlig i Västernorrland
* Snickerierna från 1878-1880 - predikstolskorg, altarring, de öppna bänkarna, läktarbarriär, ev. nummertavlor, som bidrar till interiörens ålderdomliga prägel
* Den till kyrkan donerade nummertavlan, numera i sakristian, från 1784