Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Södertälje kn, ÖVERENHÖRNA KYRKA 1:1 ÖVERENHÖRNA KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÖVERENHÖRNA KYRKA
10/10/08
Motivering
KYRKOMILJÖN – Enhörna är en landsbygdssocken norr om Södertälje, belägen på halvön Enhörningen i Mälaren. Fornlämningar visar att området varit bebott sedan stenåldern. På medeltiden delades halvön i två socknar, den nordligare Överenhörna och den sydligare Ytterenhörna.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Överenhörna kyrka och dess kyrkplats vittnar tillsammans med Ekensbergs säteri, på medeltiden Husby, om platsens långa historiska kontinuitet och en koppling till rikets kungamakt. Kyrkogården på en kulle i det böljande landskapet har en sammanhållen 1800-talskaraktär, där en kallmurad gråstensmur och en trädkrans med hamlade lindar bildar ram. Viktiga för intrycket är även bårhuset från 1890, med sin artikulerade fasadputs, samt en grupp monumentala äldre gravvårdar med grusbäddar och järnhägnader.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkans exteriör präglas idag av ombyggnader 1782-87 och 1884-85. Karakteristiska är de stora, likformiga fönsteröppningarna, spritputsade blinderingar och tornets kransgesims.
Kyrkorummets medeltida ursprung avspeglas i de båda västligare stjärnvalven, fast deras utseende ändrades vid 1884-85 års förnyelse. Östra delens rundbågiga kryssvalv och korets kupol återspeglar 1782-87 års utbyggnad. Huvuddelen av kyrkans inredning härrör från 1884-85. Tidstypiska är de öppna bänkraderna, brädgolven, altarringen och läktarbarriären. De samtida schabloneringarna, vilka prydde valv och väggar, gick dock förlorade vid renovering 1954. Från den senast gjorda renoveringen 1973 är bänkarnas gröna färg, struken över tidigare ådring.

Ytterligare skikt i kyrkans historia är den nygotiska orgelfasaden och hovmålare G E Schröders altartavla.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: Bevarade medeltida murverk är omistliga.
• Kyrkogården är ett välbevarat exempel på 1800-talets gravvårdskultur.
• Kyrkan har en fasadputs utförd med rent kalkbruk och kalkfärg beredd av Gotlandskalk. Ett originellt inslag som består sedan 1782-87 års renovering är södra och östra sidornas spritputsade blinderingar.
• Fönstersnickerierna av oljad ek, insatta 1885, är av särskilt byggnadshistoriskt värde.
• Kyrkporten med dekorativt smide, från 1780-talet, är av särskilt byggnads- och hantverkshistoriskt värde.