Stäng fönster Helsingborg kn, SÖDER 2:100 GUSTAV ADOLFS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Gustav Adolfs kyrka, GUSTAV ADOLFS KYRKA | |
| 12/4/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Gustav Adolfs kyrkoanläggning Gustav Adolfs kyrka ligger på Söder som byggdes upp under slutet av 1800-talet med industrier och arbetarbostäder. Kyrkan och Gustav Adolfs torg är Söders centrum och samlingspunkt och många människor passerar torget. En livlig torghandel bedrivs på på kyrkans södra sida. Torget omges av bostadshus av varierad ålder, Folkets hus och simhall. Genom sitt höga torn är kyrkan ett landmärke i staden. GA-kyrkan är uppförd av Gustav Hermansson, en av de mer namnkunniga arkitekterna under sena 1800-talet, och en av de mest lojala fullföljarna av den nygotiska stilen. Kyrkan är byggd 1897 under nygotikens glansperiod. Kyrkans exteriör av maskinslaget tegel är rikt dekorerad med formgjutet tegel och horisontella band av glaserat tegel. Vertikaliteten betonas av strävpelare, branta tak och det höga tornet, som kröns av en spetsig spira. Murverket är i stort oförändrat sedan uppförandet och taket fortfarande belagt med skiffer. Torntakets vattenutkastare är på tidstypiskt vis utformats som drakhuvuden. Ytterdörrarna är nya från 1960-talet och kalkstensdekor är utbytt till kopparklätt trä. Kyrkan kännetecknas av en stor detaljrikedom och precision i fasaden. Höjdsträvan, som kanske mer än något annat kännetecknar gotisk arkitektur är påtaglig i kyrkorummet. I de höga valven har ribborna lämnats oputsade mot de vita kapporna, vilket bidrar till ett fint linjespel. Ribborna vilar på knippepelare och tegelkolonner med cementgjutna kapitäl med bladmönster. Fönstrens tegelomfattningar har tyvärr blivit övermålade. Cement och maskinslaget tegel var vid tiden nya material, vilket vittnar om hur den framväxande industrin påverkande arkitekturen både genom nya material och ny byggnadsteknik som t ex cementgjutningar. Om exteriören är välbevarad så är interiören desto mer förändrad. Kyrkans gotiska skelett i arkitekturen finns kvar men ingenting av kyrkans ursprungliga inredning finns kvar. Kyrkans inredning och inventarier har många gånger förnyats under årens lopp vilket gav ett splittrat intryck. Under 1990-talet togs ett mer samlat grepp. Inredning och inventarier är mestadels i omålad ek i en modern stil tillkommen 1963 till 2011 som underordnar sig den gotiska arkitekturen och framhäver gobelängerna. Anselms ombyggnad på 1960-talet var mycket radikal då de flesta inventarier byttes ut. Kvar idag från den tiden är bl a golv, bänkar, ljuskronor och ytterdörrar. Forsberg och Wikerståls senare renoveringar har tagit bort olämpliga material som plastfärg och gipsskivor och förnyat inventarier, läktare och trappor i en gemensam stil i ek med välgjorda detaljer. Utrymmet under orgelläktaren har byggts in med ekspröjsade glasväggar. För övrigt är kyrkans plan oförändrad. Det går att uppleva kyrkorummet som en helhet trots att flera ”rum i rummet” har skapats. Koret har möblerats med stolar och nytt altare vilket skapar närhet och blivit ett positivt tillskott även om det ursprungligen inte var tänkt så. I kyrkan är det alltid mycket folk eftersom det är caféservering hela dagen i bakre delen av långhuset som endast avskiljs av låga ekskärmar. Förändrad liturgi är också synbar i att upphöjd predikstol saknas, ambon står på golvet. Stor betydelse för upplevelsen har gobelängerna som hänger i kor, korsmitt och orgelläktare. Korets fem vackra vävnader av Barbro Nilsson (Märta Måås Fjetterström AB) ersätter altaruppsats. Glasmålningarna i koret och i rosettafönstren bidrar till ett milt ljus och till upplevelsen av kyrkan. Kyrkans vackra orgelfasad har kopparpipor med dekor av guldbemålning vilket är ovanligt. Asmundtorps kyrka är bygd samma år och av samma arkitekt som GA-kyrkan. Asmundstorps kyrka har klerestorium vilket GA-kyrkan inte har. Asmundtorps interiör är i stort oförändrad till skillnad från i Helsingborg där det mesta är förändrat. Däremot är exteriören mer bevarad i Helsingborg med skiffertak och glaserat tegel på strävpelarna vilket i Asmundtorp är bytt till koppar. GA-kyrkan har klarat sig utan större tekniska problem vilket har varit vanligt i andra nygotiska kyrkor i Skåne pga vittring av teglet. Gustav Adolfs kyrka har alla exteriöra kriterier för en ”korrekt” nygotik, tegel, spetsbågiga fönster, valv, strävpelare och rikt artikulerade fasader med ett överdåd av dekorer. Flera nygotiska kyrkor byggdes i Skåne vid denna tid, men GA-kyrkan tillsammans med Asmundtorp, Eslövs kyrka och Allhelgonakyrkan i Lund anses som nygotikens höjdpunkter. Efter sekelskiftet hade stilen spelat ut sin roll; den ansågs överlastad och banal, och ett förnyat intresse riktades mot den medeltida arkitekturen. Efter ytterligare 100 år kan vi återigen uppskatta nygotiken. |
