Stäng fönster Örkelljunga kn, FAGERHULT 59:1 SKÅNES-FAGERHULTS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Skånes-Fagerhults kyrka, SKÅNES-FAGERHULTS KYRKA | |
| 12/5/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering Skånes Fagerhult var en liten by som expanderade när järnvägen med station kom i slutet av 1800-talet. Längs Kungsgatan vid kyrkan ligger före detta affärshus från samhällets expansiva fas från första delen av 1900-talet. Både äldre och nya kyrkogården är grässådd med gravstenarna stående i gräs. Nya kyrkogården karaktäriseras av rundade former i gestaltningen. Minneslundens fina böljande yttre täta häck motsvaras inte av dess inre enkla gestaltning. Viktiga och karaktärskapande för miljön är de stora träden på kyrkogården och den omgärdande stenmuren och trädkransen. Kyrkan är ett av många exempel på de sena 1800-talskyrkor som visar övergången från ett fattigt till ett mer industrialiserat samhälle där församlingen ville bygga en mäktig och luftig kyrka istället för den mörka, lilla medeltidskyrkan. Skånes Fagerhults kyrka från 1900 är byggd i nygotisk stil med inslag av nationalromantik. Den är ritad av den mycket produktive arkitekten Adrian Peterson. Kyrkan ersatte en medeltida kyrka som låg strax intill. Kyrkan har likheter med Alfhögs kyrka i Falkenberg av samme arkitekt. Skånes Fagerhult var tidigare annexkyrka till Hishult där Adrian Peterson också ritat kyrkan. Kyrkan har ett resligt torn med spira i väster, ett brett enskeppigt långhus som avslutas av ett smalare femsidigt kor i öster flankerat med smårum. Fasaden karaktäriseras av rundbågiga spröjsade gjutjärnsfönster grupperade med tre fönster inom en rundbågig nisch. Fasaden är av oputsat gult maskinslaget tegel. Oputsade fasader med maskinslaget tegel kan kopplas till nygotiken och till industrialiseringen. Utvecklingen under 1800-talet gick från putsade gråstensfasader till nakna tegelytor, som i sin tids debatt ansågs mer äkta. Teglet i flera kyrkor har varit av låg kvalitet och en del har behövt bytas. Tornet har klätts med ett nytt tegelskift. Fasaden indelas med strävpelare trappade i tre nivåer avtäckta med koppar liksom taket. De gotiska strävpelarna är dekorativa men har ingen konstruktiv betydelse eftersom kyrkan inte har några valv. Alla dörrar är prydda med tidstypiska stora dekorativa gångjärn. Exteriören är välbevarad och relativt oförändrad förutom byte av takmaterial och delvis byte av tegel. Om exteriören är nygotisk med bevarad och detaljerad bearbetning saknar interiören de vanliga nygotiska markörerna med höga spetsbågiga valv och tegelytor. Istället för valv är innertaket ett enkelt tredelat trätak indelat med kassetter och väggarna är putsade och målade. Tredingstak blev av ekonomiska skäl vanliga i gotiska kyrkor. Nytillkomna material som flagnande latexfärg på väggarna och tretexskivor i taket är inget positivt tillskott. Golvet i långhuset är brädgolv täckt med matta. Kyrkorummet är en enkel vitmålad ljus sal där fokus riktas mot altartavlan och det valvslagna koret. Den tidigare ornamenteringen av korvalvet och väggarna är övermålad. Stor betydelse för rummets karaktär har de tregrupperade fönstren i långhuset. Interiören är förändrad och innehåller flera tidsskikt. Bänkar och korgolv är från 1950-talet. Den nuvarande färgsättningen är från 1991. Kyrkans interiör framträder som enklare och mindre karaktärsfull än den en gång varit med ornamentmålning. Bland inventarierna märks främst klocka från 1500-tal, altaruppsatsen och predikstolen från 1600/1700-talet som är från den gamla kyrkan. Altaruppsatsen har delar av både Gustaf Kihlman och Johan Ullberg vilket är samma förhållande som i altaruppsatsen i närbelägna Hishults kyrka. |
