Stäng fönster Helsingborg kn, DROTTNINGHÖGSSKOLAN 3 DEN GODE HERDENS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Den gode herdens kyrka, DEN GODE HERDENS KYRKA | |
| 12/4/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Den gode herdens kyrkoanläggning Den gode herdens kyrka ligger i ett bostadsområde från slutet av 1960-talet byggt under miljonprogramstiden med trevåningslängor med stora grönområden mellan husen. Kyrkan är omgiven av skolor, centrumanläggning och bostäder. Kyrkotomten innehåller en omsorgsfullt utformad trädgård mot väster med flera uteplatser. På östra entrésidan finns en muromgärdad plats med singel och träd för att markera korväggens betydelse och markera ett avstånd till den. Kyrkan tillkom i en tid av intensivt kyrkobyggande då ca 700 nya kyrkor byggdes i Sverige 1945-2000, framförallt i de expanderade städernas nybyggda områden. Den nya kyrkan ersatte en vandringskyrka som tillkom när bostäderna byggdes. Kyrkan invigdes 1984 och är ritad av Lars och Kerstin Holmer. Kyrkoanläggningen är ett stort församlingskomplex med även arbetsrum och verksamhetsrum för församlingen. Alla delar är förbundna invändigt men har också egna entréer. Kyrkan är en mötesplats och vardagskyrka även utanför söndagen. Kyrkan har ett modernt uttryck men har flera referenser till äldre arkitektur. Kyrkan har i sitt yttre basilikaform med ett högre mittparti med ljusinsläpp och lägre sidopartier, en form som anknyter till kyrkobyggnader i Rom ända från 300-talet efter Kr. Den fristående klockstapeln har referenser till italienska kampaniler. Det invändiga kyrktorget refererar till äldre tiders kyrkbacke. Kyrkan markerar sig tydligt genom sin höjd över de övriga församlingsrummen som är låga med varierande byggnadsvolymer. Kyrkan verkar vara byggd som en reaktion mot modernismen och den bryter mycket mot övrig bebyggelse i området. Den ingår inte i den tradition av moderna tegelkyrkor i helsingborgstegel som byggts i flera bostadsområden, utan hämtar sina referenser från äldre tiders kyrkobyggande samtidigt som dess inre färgsättning är typisk för 1980-talet. Kyrkoanläggningen har ytterväggar av tegel i skiftande nyanser av rött och ett utdraget fogbruk över stenarna som ger muren ett levande intryck. Den är enhetlig i sitt yttre uttryck med gedigna material som tegel, koppartak och ek i fönster och dörrar. Det gemensamma för flera av de större offentliga rummen är det mörka vackra tegelgolvet, ojämnt putsade väggar och laserade brädor i taket med målningar. Dörrarna sitter i väggarna utan foder. Materialen är gedigna. Det finns en omsorg om detaljer i anläggningen. Rummen ger ett vänligt intryck. Kyrkorummet är högt och inåtvänt, de övriga rummen är låga och utåtvända. Kyrkorummet är ljust med vitputsade väggar med en varierad yta där putsning har tydliga drag av handens arbete. Den kvadratiska formen på rummet med långa bänkar och det framdragna altaret ger en närhet mellan församling och präst. Fönstren sitter högt och ger bara utblick mot himlen. Det gör rummet inåtvänt och koncentrerat. Rummet är utan höjdskillnader och utan upphöjt kor vilket betonar jämlikheten i rummet. Altaret är framdraget så att prästen inte vänder ryggen åt församlingen. Tekniken är genomtänkt och integrerad. Installationer med värme och luftutsug är dolt i golv och pilastrar vilket ger rummet en renare karaktär. Takets målningar är mycket markanta och har en naivistisk framtoning med vita moln på blå botten. Pär Andersson har gjort ett flertal kyrkomålningar i andra kyrkor, dessa tillhör de enklare. De fyra stora ljuskronorna av järn är ett positivt framträdande drag i kyrkan och tar delvis ner rummets höjd. Orgelns dekormålning med bladverk av olivträd ger ett vänligt och inbjudande intryck liksom sakristians äppeltak som kan referera både till paradiset och till den stora äppelodling som fanns på området innan det bebyggdes. Kyrkan är fylld av symboler i t ex målningarna, blå golvplattor och andreaskors i fönstren. Altaret har en 20 centimeter tjock skiva av labradorsten och är mycket tungt. Det ger inte utrymme för flexibilitet men ger istället värdighet åt rummet och betonar altarets centrala betydelse. Församlingen har olika aktiviteter för alla åldrar som tex körer, öppen förskola, heliga danser, café och ungdomsträffar. |
