Stäng fönster Helsingborg kn, ADOLFSBERGSKYRKAN 1 ADOLFSBERGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Adolfsbergs kyrka, ADOLFSBERGS KYRKA | |
| 12/4/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Adolfbergskyrkan Adolfbergskyrkan är en stadsdelskyrka, invigd 1978, ritad av Arton arkitekter. Den ligger mitt i en stadsdel omgiven av bostäder från 1960-talet, köpcentra, skolor ochgrönområde. Tidstypiskt innehåller anläggningen både kyrka och församlingslokaler och med ett öppet samband mellan dem. Kyrkan ligger nära affärscentra och bostadshus. Kyrkan är som kontrast tyngre och sluten. Kyrkan karaktäriseras av strama mörka murar av Helsingborgstegel, flera byggnadsvolymer grupperade runt en atriumgård där kyrka och torn höjer sig med branta pulpettak över övriga låga lokaler. Kyrkan är inspirerad av en grupp tegelkyrkor som byggdes med oputsade tegelväggar både in och utvändigt som började byggas på 1950-60-talet i förorterna och ritades av internationellt kända arkitekter som Sigurd Lewerentz och Peter Celsing. Helsingborgstegel har varit ett favoritmaterial hos modernismens kyrkoarkitekter. Kyrkan är ett exempel på god arkitektonisk klass i en bred tradition av moderna kyrkor. Kyrkan kännetecknas av stark materialitet med tegel och koppar utvändigt, tegel, klinker och trätak invändigt. Väggar, tak och golv är tåliga och robusta material som utan underhåll idag är lika fina som när huset byggdes. Kyrkorummets kordel har en mystisk och sakral stämning med indirekt ljus över östväggen med bronskorset dit blicken dras. Taket har en kraftig stigning och vertikalitet mot ljusinsläppet. Fönstren som är hål i mur utan karm och båge ger ett rent intryck med referenser till Lewerentz kyrka i Klippan. Den höga placeringen och de smala fönstren upp till tak koncentrerar rummet inåt och skärmar av omgivningen. Skogen av lampor i taket skapar ett glittrande ljus mot de mörka väggarna. Tekniken är dold med värme genom golvgaller och ventilation genom tegelraster i väggen. Det finns en omsorg om detaljer i byggnaden. Altare, ambo, knäfall och dopfunt är till fördel samkomponerade och utförda i ljust trä som kontrasterar mot de mörka väggarna. Kyrkorummets få utsmyckningar är av betydande konstnärlig klass. Det stora korset av Folke Truedsson är vackert och abstrakt och ger möjlighet till egna associationer, liksom glasmålningarna. Korset med sin skrovliga bronsyta fångar ljus och mörker. Folke Truedsson har gjort ett flertal offentliga utsmyckningar i Sverige. Kyrkan är fylld av symboler med inskriptioner i tegelstenarna och religiösa förklaringar till lamporna och ljusparen av tegel längs väggarna. Atriumgården med omkringliggande rum refererar till klostertraditioner, men även till den gamla kringbyggda ”skånska gården”. Den nya större orgeln från 1998 har en fasad som dåligt överensstämmer med kyrkorummets strama utformning. Orgelns nya placering där den står för nära fönstren är mindre lyckad. De höga fönstren i kyrkorummet har nyligen fått mörkläggning med långa vita persiennsnören till tak och fastsatta i ljushållarna. Vita snören bryter mot tegelväggarna och blir mycket synliga i det rena kyrkorummet. Stolarnas placering i församlingssalen istället för i kyrkorummet innebär att man ser in i en balk och inte kan uppleva kyrkorummets höga takhöjd och speciella ljusföring mer än från första stolsraden. Kyrkorummet var genom sin form från början planerat för circumstantesprincipen men genom hopslagning med samlingssalen förflyttats mer till via sacra-motivet. Kyrkan har mycket verksamhet med bland annat barnkör, sopplunch, café och diakoni utöver gudstjänsterna. |
