Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Svenljunga kn, FRÖLUNDA 1:72 ÖSTRA FRÖLUNDA KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÖSTRA FRÖLUNDA KYRKA
11/3/05
Motivering
ÖSTRA FRÖLUNDA KYRKA är belägen kyrkplats på en höjd på Ätrans västra strand, mitt i Östra Frölunda samhälle. Kyrkan angränsar åt norr och söder till gårdsbebyggelse. I öster slingrar sig Ätran fram genom odlingslandskapet. Kyrkogården, med medeltida ursprung, har rektangulär planform och inramas av kallmurade stenmurar, kantade av en trädkrans som bildar en allé med hamlade träd fram till kyrkans ingång i väster. En grupp om tre klassicerande smidesgrindar utgör ingång i den västra muren.

Den nyklassicistiska stenkyrkan uppfördes på medeltida kyrkplats 1826 av byggmästaren Pehr Eriksson från den kända byggmästargruppen i Sandhult. För ritningarna svarade arkitekten Samuel Enander. Kyrkan är utformad på det sätt som Kungliga Överintendentsämbetets arkitekter vid den här tiden oftast ritade, rektangulära långhus med rundade korutsprång. Valet att vidbygga sakristian i söder, i stället för i norr eller öster, är mera ovanligt.

Kyrkorummet präglas av nyklassicism där altaruppsatsen och predikstolen, överförda från en äldre föregångare, utgör ett eget tidsskikt. De är verk av Sven Nilsson Morin från 1797 och omändrades av honom för den nya kyrkan med hjälp av Johannes Andersson från grannsocknen Mjöbäck. Predikstolar av Anderssons hand återfinns ofta i kyrkor uppförda av Sandhultsbyggmästarna, vilket denna kyrka exemplifierar.

Kyrkorummet i övrigt präglas helt av en renovering 1938 under ledning av arkitekten Fredrik Wetterqvist. Då tillkom takmålningen i koret utförd av Einar Forseth. Sedan dess är kyrkan praktiskt taget orörd med undantag för läktarunderbyggnaderna från 1970-talet. Wetterqvists renovering från 1938 är renoveringshistoriskt intressant och av hög kvalitet med bevarad färgsättning och inredningsdetaljer. Den medeltida dopfunten minner om kyrkplatsens historiska kontinuitet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, smidesgrind, trädkrans och allé.
- Den sedan uppförandet, med undantag för sakristian, helt oförändrade exteriören.
- Interiörens prägel av byggnadstidens nyklassicistiska ideal.
- Den fasta inredningen från tillkomsttiden.
- Einar Forseths takmålning i koret från 1938.
- Altaruppsatsen och predikstolen av Sven Nilsson Morin 1797 omändrade för denna kyrka med hjälp av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson.
- Den medeltida dopfunten.