Stäng fönster HELSINGBORG OTTARP 10:1 - husnr 1, OTTARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ottarps kyrka (akt.), OTTARPS KYRKA (akt.) | |
| 2015-04 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkobyggnaden består av ett långhus, ett rakt avslutat kor, ett brett västtorn i liv med långhuset och korsarmar i norr och söder. Tornet stagas av två strävpelare, där den norra även fungerar som trapptorn till tornets övre våningar. Kyrkan är troligen grundlagd på en kallmur av gråsten. Vid en arkeologisk undersökning 1967 uppmärksammades, att absidmurarna var satta på ett sand- och lerlager med stora gråstenar som stabil grund för absiden. De romanska murpartierna i koret är uppbyggda som skalmurar med i yttre skalet kvaderhuggen skånsk sandsten lagd i jämna skift och i inre muren tuktad marksten. Hörnkedjorna är av sandstenskvadrar, medan den förkroppade sockeln och, bakom putsen helt dolda, takfotsgesimsen är av skråkantad sandsten. Ovan gesimsen är murarna förhöjda vid två tillfällen. De norra fasadpartierna i långhusets västra travé och tornets nedre del består mest av gråsten med inslag av sandsten i t.ex. hörnkedjor, medan de västra och södra delarna till största delen är av återvunna sandstenskvadrar, troligen från långhusets ursprungliga västfasad. De inre murarna består av omväxlande gråsten och sandsten med inslag av tegel. Ovan långhusets nivå är tornet murat av gråsten med inslag av tegel från olika perioder. De översta delarna är av maskinslaget tegel. Både tornets och långhusets sockel är av gråsten, uppåt avslutad med ett skift av skråkantsprofilerad sandsten. Tornets trapptorn och norra strävpelare är murad i handslaget rött tegel, medan den södra är av gråsten. Korsarmarnas murar är utförda som skalmurar med i yttre muren gråsten i oregelbundna skift. Gavelröstena är murade av återvunna sandstenskvadrar. Murar och socklar är spritputsade, förutom omfattningar, smygar och korsarmarnas hörn som är slätputsade. Hela kyrkan är kalkavfärgad. Längs korets takfot finns en kraggesims, på södra strävpelaren en enkel gesims och på korsarmarna tresprångiga gesimser som övergår i hörnlisener. Övriga takmöten är enkelt utformade utan profilerade gesimser. I murverket, framför allt i tornet, märks ett flertal ankarslutar, både raka, böjda, x- och liljeformade. Kyrkan har fyra entréer, huvudentrén genom tornet, dörren till trapptornet och sidoingångar genom korsarmarna. I koret finns ytterligare en dörr som är blinderad in mot kyrkorummet. Både korporten och dörren till torntrappan är stickbågiga och utvändigt panelklädda. Västportalen har en raktäckt kalkstensomfattning, ovanför vilken sitter ett rundbågigt, lunettformat överljus med en blyspröjsad träbåge. Den rödmålade pardörren är byggd av plankor, invändigt sammanfogade med narar, och utvändigt klädd med rombiskt lagd panel. Beslagningen i smide är till stor del i original med årtalet 1797 synligt på nyckelskylten. Invändigt är dörr och överljus förenade med en korgbågig smyg. Korsarmarnas portaler består av varsin rödmålad fyllningsdörr, utvändigt klädd med panel i rombmönster, innanför rundbågiga och tvåsprångiga omfattningar. Dörrarna flankeras av pilastrar utan bas. Ovanför portarna finns inskriptionstavlor med patronus namn och korsarmarnas byggnadsår 1867. Frånsett västportalens överljus och korets rundfönster är alla fönster rundbågiga, av rödmålat trä och indelade i fyra lufter. De är försedda med gråmålade innerfönster med samma postindelning. Korsarmarnas höga gavelfönster har ett ortogonalt spröjsverk, medan övriga fönster har ett diagonalt spröjsverk i de nedre lufterna och ett radiellt i de övre. I tornet finns ljudöppningar i alla väderstreck. Mot norr och söder finns varsin öppning, och mot väster och öster två resp. tre öppningar i två nivåer. I öppningarna sitter luckor av tjärade träplank. Alla tak är sadeltak täckta med enkupiga, röda tegelpannor, till största delen av fabrikat Minnesberg. Avvattningen är av zinkplåt. |
