Stäng fönster SKINNSKATTEBERG FÄRNA 2:62 - husnr 28, MAUSOLEET VID FÄRNA HERRGÅRD
Byggnad - Beskrivning
| Mausoleet vid Färna herrgård (akt.) | |
| 2015-11-23 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Mausoleet är upphöjt på en mindre höjd med utsikt mot Lillsjön. Ett smidesstaket, vilket har ersatt ett tidigare illa åtgånget trästaket, omgärdar byggnaden med en grind i norr. Smidesstaketet har troligtvis tillverkats på Färna bruk och även omgärdat hela herrgårdsanläggningen i syfte att skilja mellan bruk och herrgård. Byggnaden har två sidostycken med vardera entré, vilka leder in till en öppen kvadratisk förgård inramad av plåttäckta slaggstensmurar, avslutade med stolpar med krön av obeliskformade slaggstenar. Grunden är troligen uppförd i en bearbetad gråsten. Genom sidoentreerna nås trappor i vinkel vilka leder in till ett upphöjt parti ovan kryptan, täckt av ett tak i munk- och nunnetegel. Här finns en loggia med en lång murad sittbänk med utsikt mot Lillsjön, utsikten som sägs ha varit greve von Hermanssons favoritvy. Ovan sittbänken finns ett valv av slaggsten med tre fält i blå slaggstensmosaik, samt ett tänkespråk av järnbokstäver som lyder: "tacken herren ty han är god och hans nåd varar evinnerligen". Väggarna i loggian är uppförda i slaggsten, fogade med kalkbruk. Centrerat längst upp på valvets sydsida finns ett kors i en cirkel. Korset är ett guldfärgat, likarmat åttauddigt kors där armarna smalnar av mot mitten. Själva gravplatsen, kryptan, har tre utrymmen och lika många gravstenar. På mausoleets norra gavel står tre stenhällar, vilka täcker öppningarna till de tre utrymmena avsedda för gravurnor. Ovan stenhällarna sitter vardera tom inskriftsplatta. Från den mellersta har greve von Hermanssons namn knackats bort. Det finns uppgifter om att årtalet 1905, året för mausoleets uppförande, har funnits här men detta har blivit borttaget. På mausoleets södra sida, mot Lillsjön, finns tre ljusöppningar, försedda med järmför, in mot gravkamarna. Slaggstenen vilken mausoleet är uppförd i, är av ovanlig form. Den tros inte vara gjuten i kokiller, vilket är det mest förekommande, och inte heller plockad från slaggvarp och uppmurad. De oregelbundna kvadratiska formerna förefaller ändå vara medvetet formade, eventuellt kan sandformar ha använts i tillverkningen. Det huggna utseendet på slaggstenen är mycket ovanligt då slaggsten inte går att hugga utan att sprickbildning uppstår. |
