Stäng fönster BORGHOLM BÖDA 1:3 - husnr 1, BÖDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BÖDA KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Förslaget till ombyggnad av Böda kyrka hade diskuterats under en lång tid och redan under 1700-talet fanns ritningsförslag framtagna. Det dröjde dock till slutet av århundradet innan arbetet på allvar påbörjades. Det blev då ett ritningsförslag av arkitekt Gustaf af Sillén vid Överintendentsämbetet (ÖIÄ) som i stort sett genomfördes. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Gustaf af Sillén arbetade också med granskningen av ritningarna till ombyggnaden av Hulterstads kyrka. En av hans främsta insatser är ritningarna till Uddevalla kyrka. Böda kyrkas ombyggnad och bygget av tornet leddes av byggmästaren Johan Petersson. Han var verksam vid ombyggnaderna av sex öländska kyrkor bl a Mörbylånga. Han har gjort sig känd för att tolka arkitekternas ritningar tämligen fritt men i fallet Böda följde han i stort sett de ritningar som af Sillén tagit fram. I slutet av 1700-talet inleddes en över 100 år lång period då flera av de medeltida öländska kyrkorna byggdes om och moderniserades. De mörka medeltidskyrkorna var ofta för små för den växande befolkningen. Många av dem var också i stort behov av underhåll. Under de krig som stormaktstidens Sverige hade varit involverat i, bl a mot Danmark, hade Öland vid flera tillfället drabbats av plundring. Församlingarna hade främst fått använda sina ekonomiska tillgångar till att återanskaffa klockor, silver m m som stulits ur kyrkorna. I slutet av 1700talet var behovet av omfattande underhållsåtgärder stort för flera av öns kyrkor. Under perioden 1760-1860 byggdes 23 av de medeltida kyrkorna på Öland om. Vanligt var att man bevarade det medeltida tornet och byggde ett nytt långhus och kor. Böda kyrka saknade torn och här önskade man istället uppföra ett nytt torn. Eftersom delar av det medeltida långhusets murverk var i gott skick valde man att delvis använda sig av detta. Det var naturligtvis också en ekonomisk fråga. De gamla murarna skapade förutsättningarna för det nya kyrkorummet. Långhuset blev ganska kort och de övre våningarna revs. Koret gjordes fullbrett och en sakristia byggdes bakom koret. Hela kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med tornet i väster och kor samt sakristia i öster. Hela kyrkan är spritputsad med slätputsade partier kring hörn, fönster och dörrar. Även takgesimserna är slätputsade. Såväl spritputsade som slätputsade ytor är avfärgade i ockragult. Samtliga tak är belagda med kopparplåt. Långhuset och sakristan har sadeltak medan tornet har ett pyramidformat tak krönt av en lanternin i trä. Lanterninen har flack, svängd takhuv och kröns av kors, förgyllda kulor och en förgylld tupp. På långhusets norra vägg har den norra porten från omkring 1230 tagits fram. Man har också blottlagt några mindre rutor som visar det medeltida murverket. Kyrkan har ingångar i väster och söder samt separat ingång till sakristian i norr. De båda först nämnda ingångarna är rundbågiga med enkla, slätputsade omfattningar. Dörrarna av trä är dubbla och har ett rombiskt mönster. Över ingången i söder sitter en inskriptionstavla av kalksten. Sakristians dörr har en enkel rakavslutad utformning med en trädörr med stående panel. Vid samtliga ingångar finns trappor av kalksten. Ingången i väster har också en handikappramp av betong och handledare i svart smide. Långhusets långsidor har tre par rundbågiga fönster samt ytterligare två likadana fönster på den östra gaveln. Den östra gaveln har också ett lunettfönster över sakristians taknock samt ett litet runt fönster i gavelröstet. Den västra gaveln har två rundbågiga fönster men dessa är mindre än långhusets fönster. Sakristian har ett rundbågigt fönster, något mindre än långhusets fönster samt ett runt fönster i gavelröstet, båda i östra gaveln. Tornet har ett rundbågigt fönster i bottenvåningen mot söder samt flera små rektangulära gluggar. Ombyggnaden 1801-03 innebar naturligtvis en stor förändring av kyrkans utseende. Böda kyrka uppfattas idag inte omedelbart som en medeltida kyrka. Spår finns dock bevarade. Långhuset har kvar den medeltida kyrkans mått och väggarnas tjocklek är synlig i fönsternischer och dörröppningar. Kyrkans långa historia avslöjas också av den framtagna nordportalen i romansk stil. Den största förändringen av kyrkans exteriör under 1900-talet är bytet av takmaterial från tegel till kopparplåt 1969. Det förefaller också som att färgsättningen av kyrkans fasader kan ha skiftat. På äldre fotografier förefaller slätputsade partier varit avfärgade i vitt medan de spritputsade partierna haft en mörkare färgsättning. Lanterninen var under en tid dekorerad med schablonmåleri. När detta tillkom är osäkert men det togs troligen bort i samband med att lanterninens panel lagades 1942. Böda kyrka har en lång historia men präglas idag exteriört av den nyklassicistiska stil som var rådande då kyrkan byggdes om i början av 1800-talet. Trots förändringar i form av byte av takmaterial, ett nytt fönster och handikappramp har kyrkan i huvudsak bevarat det uttryck den fick 1803. Särskilt kulturhistoriskt värdefullt och intressant är de medeltida delarna av långhusets murverk. Det medeltida murverkets mått har skapat förutsättningen för det långhus som finns idag och ger detta dess speciella karaktär. De medeltida murarna berättar om kyrkans långa historia i Böda och om medeltida byggnadsteknik. |
