Stäng fönster KÄVLINGE BARSEBÄCK 82:1 - husnr 1, BARSEBÄCKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Barsebäcks kyrka (akt.), BARSEBÄCKS KYRKA (akt.) | |
| 2015-02-02 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkobyggnaden består idag av ett fyrsidigt långhus med rakslutet kor, ett kvadratiskt västtorn, något smalare än långhuset, och en nykyrka i form av en korsarm i norr. I anslutning till nykyrkan finns gravkoret och herrskapsläktaren i en egen volym, och bakom koret en påbyggnad för sakristia. De olika delarna är, med undantag för grav-koret, samtliga slätputsade och vitkalkade, saknar markerad sockel och har putsen ända ner till marken. Gravkorets fasader är spritputsade, vitkalkade och har en något förkroppad sockel. Hörnkedjan är markerad och slätputsad. Bakom putsen göms flera typer av murverkskonstruktioner. Långhusets murverk är, i sina ursprungliga delar, utfört som ca 1 m tjocka skalmurar av flinta med inslag av sandsten, som även finns i öppningarnas inramningar liksom i hörnkedjor. Stenarna har hopfogats med ett utstruket fogbruk, och i fogarna har man dragit horisontella kvaderritsar. Tornets ursprungliga murverk har en likartad utformning, men ligger i tydlig stötfog med långhusets murverk och saknar ritsade fogar. Större delen av tornet är ommurat med gråsten i relativt jämna skift i samband med reparationer på 1600- och 1700-talen. På tornets västfasad finns ankarjärn som bildar årtalet 1772 och initialerna GDH (Gustaf David Hamilton). Östförlängningens murar är enklare, uppförda av stora gråstensblock och mindre bitar av flinta, sandsten och tegel. Hörnkedjorna är av sandsten. Nykyrkans murverk har en liknande uppbyggnad, medan gravkoret och sakristian är murade i tegel. Långhuset har, liksom östförlängningen, två fönster mot söder och ett mot norr, ut-formade som raka muröppningar. Långhusets västra fönsteraxel kommer från 1840, medan övriga fönster är äldre. Östförlängningens norra fönster tros härstamma från tiden kring sekelskiftet 1700-1800. Nykyrkan har tre rakt täckta fönster med högre bröstningshöjd, som precis som gravkorets och sakristians fönster lär komma från 1700-talets arbeten. Fönstren på söderfasaden har, liksom de på nykyrkans- och öst-förlängningens norra sida, stickbågiga avlastningsbågar och slätputsade blinderingar mellan valv och fönster. Övriga fönster saknar avlastningsbågar. Alla fönster, förutom det i östförlängningens sydöstra del, är av gråmålat trä med två- eller fyra lufter. I det avvikande korfönstret finns en glasmålning av Hugo Gehlin från 1951, med sju bildfält med Kristus avbildad i landskapet kring Barsebäck, avgränsade av blyspröjsar. I lång-husets söderfasad finns läget för ett romanskt fönster markerat i putsen. Tornets ljud-öppningar i väster, norr och öster är stickbågiga med luckor av brunmålad ekpanel. Kyrkan har fyra ingångar, placerade i tornets västfasad respektive sakristians-, tornets- och nykyrkans norrfasad. I huvudentrén genom tornet sitter en brunmålad trädörr, klädd med diagonalställd ekpanel i sick-sackmönster, innanför en spetsbågig öppning. Nykyrkans dörr är en brunmålad ramverksdörr med två fyllningar utvändigt. Sakri- stians dörr, ursprunglig liksom nykyrkans, är klädd med brun, profilerad träpanel. Öppningen mot torntrappan är stickbågig med en brunmålad bräddörr. På långhusets norra- och södra sida syns i väster frilagda spår efter de ursprungliga portalerna. Även i östförlängningens västra del har hittats numer förputsade rester av en portal. Taken över långhus, östförlängning, sakristia och nykyrka är alla valmade sadeltak belagda med rött, enkupigt falstegel. Vid takfoten finns en putsad tegelgesims med olika utformning. Tornets och gravkorets gesimser är rikast profilerade, medan övriga består av tegellister i flera språng. Gravkoret täcks av en karnisformad, klotkrönt barockhuv med koppartak i skivtäckning med vertikala ståndfalsar. Tornets koppartak är lagt på samma sätt, utformat som ett tälttak som kröns av såväl klot som kors. |
