Stäng fönster ESLÖV SKARHULT 14:1 - husnr 1, SKARHULTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SKARHULTS KYRKA (akt.) | |
| 2016-12-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans planform utgörs av långhus, fullbrett kor i öster, smalare kvadratiskt torn i väster, vapenhus i söder samt sakristia och pannrum i norr. Murverken är uppförda av rektangulära gråstenar, med inslag av sandstenskvadrar i vissa hörnkedjor. Korets och vapenhusets trappstegsgavlar är murade i tegel. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade och avslutas förutom på gavelfasaderna med en enkel putsad gesims i tegel under takfoten. Samtliga takfall frånsett tornet utgörs av sadeltak täckta med rött enkupigt tegel. Tornet har spånklätt tälttak där den övre delen täcks av falsad kopparplåt. I kyrkans rundbågiga fönsteröppningar utan språng sitter gråmålade gjutjärnsfönster med småspröjsade rombiska mönster förutom i korets östfasad som har ett blyinfattat innerglas med utvändigt skyddsglas. Västtornet har skråhuggen sockel av höörsandsten som vilar på en utskjutande sula av gråsten. I nedre våningens västfasad finns ett fönster. Fasaderna har ett flertal ankarslutar, vars funktion är att motverka lasterna i konstruktionen. Strax över långhusnocken löper även ett horisontellt dragjärn runt hela tornet. Tornet har två rundbågiga ljudöppningar i varje väderstreck med ljudluckor av svartmålad panel placerade i djupa nischer. Nischerna är indragna från fasadlivet förutom i väster där de avslutas rakt. Vapenhuset i söder saknar sockel men ett fåtal av grundläggningens obearbetade gråstenar är synliga ovan mark. I sydfasaden återfinns kyrkans huvudentré i form av en stickbågig murverksöppning med ett dörrblad klätt med panel i rombiskt mönster. Dörren är täckmålad i brun kulör och har ett enkelt vrede av smidesjärn. Ovanför dörren finns en mindre skulderbågig blindering. Fasaden avslutas med en trappstegsgavel som avtäcks med enkupigt rött tegel. Långhusets södra och norra fasader vilar på en skråhuggen sockel av höörsandsten. I norr är sockeln idag belägen under marknivå. Den västra fasaden saknar sockel. Även det fullbreda koret i öster som är en förlängning av långhuset har skråhuggen sockel, dock ej synlig i norr. Sydfasaden har tre fönsteröppningar, en i långhuset och två i koret. Strax under takfotsgesismens syns ankarslutar, vars dragjärn tar upp valvens last på yttermurarna. Fönsteröppningen i korets östfasad är något mindre än kyrkans övriga fönsteröppningar. Östfasaden avslutas upptill med en trappstegsgavel som avtäcks med rött munk- och nunnetegel. Gaveln pryds av nio smala och höga blinderingar. Blinderingarna är slätputsade och vitkalkade, men färgspår visar att de tidigare varit svartmålade, möjligen ursprungligen, och vid ett senare tillfälle prytts av orneringsmåleri i rött. Norrfasaden har tre fönsteröppningar, en i koret och två i långhuset. Under det västra fönstret finns ett par stenar som sannolikt är spår av kyrkans medeltida norrportal. Högt upp i fasaden syns ankarslutar på motsvarande position som i sydfasaden. Vid korets norra valvtravé ansluter en sakristia som precis som koret uppfördes under 1500-talet. I sakristians norra fasad sitter en dörr i en rakslutad murverksöppning. Dörrbladet har samma utformning som vid kyrkans huvudentré i vapenhuset. I sadeltakets nock finns en putsad skorsten. I vinkeln mellan långhuset och sakristians västfasad anlades ett pannrum 1939. Pannrummet är till större del beläget under mark. Ovan mark syns endast ett pulpettak med svartmålad skivtäckt kopparplåt samt ett par decimeter av de betonggjutna väggarna som är målade mörkgrå. Ingång till pannrummet sker från väster. |
