Stäng fönster TRELLEBORG HEMMESDYNGE 38:1 - husnr 1, HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.) | |
| 2018-11-13 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan består av långhus och smalare, lägre kor i öster med absidliknande avslutning i öster samt ett kvadratiskt torn i väster. Delar av långhuset och koret är från början av 1200-talet. Långhusets förlängning, tornet och fönsteröppningarna är byggda 1854. Murarna är vitputsade, gjutjärnsfönstren är stora och rundbågiga. Fasaden artikuleras av lisener och rundbågsfriser. Taket är täckt med rött tegel. Samtliga murar är uppförda av tegel som är spritputsat och vitfärgat. De romanska murarna är uppförda av handslaget tegel i munkförband medan murarna i torn och långhusförlängning är av maskinslaget tegel. Kor och långhus är murade i förband och alltså uppförda samtidigt. Murarna har en spritputsad skråkantad sockel som bitvis även har en vulst. Grundstenar är synliga på flera ställen. Murarna avslutas med en takgesims bestående av rundbågsfris och strömskift. Takgesimserna är lite olika utformade på kor och långhus. Korets är ojämnare och ser ålderdomligare ut, dels finns ett listverk ovanför strömskiftet på långhuset. Förmodligen förnyades långhusets rundbågsfris på södersidan när kyrkan förlängdes. Koret markeras med lisener mellan fönstren. Fyra av lisenerna är avtrappade och kragar ut som strävpelare. De är avtäckta med gråmålade cementplattor. Tornet från 1854 har strävpelare i hörnen mot väster. De är avtrappade i tre nivåer avtäckta med grå gjutna skivor. Den nedre delen på tornet sammanbinds med fönstrens solbänkar och ger intryck av en hög sockel. Långhusets gavelmur mot väster har trappgavlar på vardera sidan om tornet. Mot tornmuren är gravstenar av kalksten kramlade. Kyrkan har två ingångar, huvudingång genom tornet i väster, prästingång i koret i öster. Västingången omges av en utkragande portal med tre trappsteg. Pardörren sitter i en spetsbågig öppning med tre språng. Prästingången med en enkeldörr sitter i en rak slätputsad öppning som omges av en rundbågig omfattning. Båda dörrarna är klädda med profilerad panel i diagonalt mönster. Prästingången är tillkommen 1874. Fönstren sitter i rundbågiga spritputsade öppningar som togs upp 1854. Gjutjärnsfönstren från 1901 är gråmålade och spröjsade med rombiskt mönster och cirklar i ovankant. Glaset är klarglas med färgat glas i övre delen och i ytterkanterna. Korets fönster är smalare än långhusets, i öster finns två blyspröjsade fönster med färgat glas. Solbänkarna är gjutna gråmålade plattor. Tornets fönster i bottenplan är liknande långhusets fönster men är mindre, sitter högre och omges av två rundbågiga språng. Tornet har spetsbågiga ljudöppningar i alla väderstreck. Öppningarna är grupperade tre och tre. Luckorna är klädda med svart panel. Långhuset och koret har sadeltak, koret med valmad avslutning. Dessa tak är belagda med röda enkupiga tegelpannor. Korets tak kragar ut över muren och undersidan är klädd med röda brädor. Långhuset tak däremot ligger i liv med takgesimsen. Tornet har ett topptak med fyra lutande takfall belagda med kopparplåt i skivtäckning och vertikala ståndfalsar. Avvattningen är av koppar och brun plåt. |
