Stäng fönster RONNEBY BREDÅKRA KYRKA 2:2 - husnr 1
Byggnad - Beskrivning
| 2020-04-22 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans planform utgörs av långhus med fullbrett kor i öster samt ett brett rektangulärt västtorn som är något indraget i långhuskroppen. Norr om tornet finns en mindre tillbyggnad för tidigare bårhus vars norrfasad livar med långhusets. Norr om koret ansluter en rektangulär sakristia. Östfasaden har två grunda strävpelare av vilka den norra innefattar en skorsten och därmed bryter takfoten. Källare för pannrum finns under koret och för före detta bårrum under tornet. Grundmurar, grundpelare och källarmurar är gjutna i betong, medan kyrkan över mark har sockel av granit. Murverken i tegel är slätputsade och vitkalkade. Långhusets och korets fasader avslutas upptill med en kraftig takfotsgesims i tre språng med sakristian och tornet med dess utbyggnad har enklare takfotslist i ett språng. Tornets utbyggnad har ett brant pulpettak medan övriga byggnadskroppar har sadeltak. Taken är avtäckta med rött enkupigt tegel medan plåtarbeten är utförda i kopparplåt. Huvudentrén i väster utgörs av en korgbågig djup smyg i vilken sitter en stickbågigt avslutad pardörr klädd med stående svartmålad ekpanel (tidigare brunbetsad). Dörrbladen har knoppgångjärn, dekorativa plåtar efterliknande medeltida bandgångjärn, nyckelskylt i hamrad plåt samt svartmålad sparkplåt. Entrén flankeras av lyktor i kopparplåt och gult antikglas. Snarlika finns på Saxemara kyrka. Tornets bottenvåning har i söder ett stickbågigt och småspröjsat tvåluftsfönster. Likt kyrkans övriga fönster är det utför i vitmålat trä och har solbänk avtäckt med kopparplåt. Utbyggnaden på tornets norra sida har ingång liknande huvudentrén men med rakt avslutade dörrblad. Öster om porten finns ett rektangulärt liggande mindre fönster med ett stående spröjs, vilket utgör ljusinsläpp till ett mindre rum med elcentral som nås från kyrkorummet. Direkt ovanför utbyggnadens pulpettak finns ett stickbågigt fyrluftsfönster som tillsammans med ett likadant fönster i sydfasaden utgör ljusinsläpp till orgelläktaren. Tornets tredje våning, som invändigt inte fyller någon annan funktion än att kyrkvinden nås härifrån, är försedd med en ljudöppning i väster under vilken årtalet 1937 framställs av svartmålade ankarslutar. Ljudöppningen är något högre men har i övrigt samma utformning som klockvåningens ljudöppningar i väster, söder och norr, vilka utgörs av parställda rundbågiga öppningar åtskilda av en mittkolonnett med tärningskapitäl. Öppningarna är placerade i grunda stickbågiga nischer som över öppningarna pryds av blinderingar i form av grekiska kors. Ljudluckorna av stående svart målad panel är invändigt monterade på räls för öppning i sidled. Klockvåningens murverk kragar in något i förhållande till de tre nedre våningarna. I gavelröstena åt söder och norr samt i det västra takfallet återfinns runda urtavlor, det sistnämnda med huv av kopparplåt. Taknocken kröns av två vindflöjlar i smide, den norra i form av en vimpel med årtalet 1937 medan den södra utgörs av en kyrktupp. Långhuset har två stickbågiga fönster i söder och två i norr, vilka utgörs av två på varandra stående småspröjsade lufter med nio glas vardera. Korets enda fönster i söder har snarlik utformningen men är trots att det förminskades när krematoriet uppfördes 1966 större, med sex spröjsade lufter indelade i tre undre och tre övre. Östfasaden har utöver tidigare nämnda strävpelare en smal rektangulär ventilationsglugg i gavelröstet. I sakristians östra fasad finns nedgången till pannrummet i form av en rakt avslutad enkeldörr klädd med stående brunbetsad panel och ett litet rundbågigt ljusinsläpp. Dörren sitter i en rakt avslutad smyg. I sockeln söder om dörren finns ett mindre fönster till pannrummet. Prästingången i norr nås via en fyra steg hög trappa i granit och har lika dörrblad som källardörren men här i en djup korgbågig smyg över vilken en mindre lykta är placerad. Sakristians västfasad har ett stickbågigt fönster lika det i bottenvåningen på tornets sydfasad samt ett rektangulärt fönster lika det i tornutbyggnaden. I sockeln finns en gråmålad metallucka som tidigare tjänade som bränsleintag till oljepannan. |
